Advertisement / Annons: |
13, Ångisbrytaren Göta Lejon: |
Andra fartyget som Evert tjänstgör på under sin militärtjänst är en isbrytare, Göta Lejon. Med ledning av fotot till höger kan man anta att han gick ombord på isbrytaren vid Lindholmens pir i Göteborg.
Everts befattning var som smörjare på isbrytaren S/S Göta Lejon. Fartyget är 26 år gammalt när han mönstrar på. Denna isbrytare tillhörde Göteborg, till utseende ungefär som musiefartyget Sankt Erik som ligger i Stockholm. Jag har inte fått tag i så mycket data om detta fartyg och hon lär vara skrotad sedan lång tid tillbaka. Desto bättre då att det ligger en snarlik isbrytare i Stockholm, dessutom har jag varit ombord och kan visa flera kort från hennes interiör.
Fartygsdata: Ett utdrag ur Teknisk Tidsskrift 1933: |
Fotograf: Sjöstedt, S. Foto i svartvitt visande Göteborgs tre isbrytare vid Lindholmshamnens pir i Göteborg, 1940-04-05. Kredit: Fo52176ADigitaltmuseum Ångisbrytaren Göta Lejon syns här som tredje fartyget. Den har den typiska förstäven som är designad att klyva isen. Fotograf: Lars KarlssonHär går jag på Stadsgårdskajen när de har Hamnens dag i Stockholm, året är 2005. Framför mig har jag isbrytaren Sankt Erik, direkt ser man likheterna med Ångisbrytaren Göta Lejon, den tvära stäven samt den breda kommandobryggan. Den här dagen är vi välkomna att besöka henne, man får gå runt i maskinrummen, kajutorna, köket och andra platser. Länkar till mer information om rederi och fartyg finns längst ned på sidan. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Med hjälp från Hans och Göran har jag nu mer information om båda isbrytarna. Göran berättar också att hans kamrat arbetat på Göta Lejon. Det var under de tider då den låg i hamn och däcket som var byggt i trä behövdes gås igenom, kanske det var under 1950-talet.
Ser här att det stämmer att Göta Lejon var något mindre, men båda har dubbla trippel maskiner vilket jag inte visste tidigare. Göta Lejon är byggd 17 år senare, lite förvånande då de ser mycket lika ut. Här finns fler detaljer om de båda fartygen:
|
Hamnarna som Ångisbrytaren angjorde:Positioner saknas.
Än så länge vet jag inte vilka uppdrag isbrytaren hade under Everts tjänstgöring, men den var stationerad i Göteborg. I tidskriften Sjöväsendet utgåva1943 kan jag läsa att Göta Lejon perioden 23/1 till 28/4 år 1941/1942 hade Väst och Sydkusten som område.
Ett utdrag ur texten gällande isbrytaren Göta Lejon (år 1942): "Den 11 april avgick Göta Lejon till Östersjön och avhämtade, som tidigare nämnts, en del kolångare i tysk hamn, varmed isbrytarkampanjen för detta fartygs del var avslutad för året." Det är ett år senare än när Evert tjänstgjorde på Göta Lejon men man kan tänka sig samma områden gällde ett år tidigare. Den vintern beskrivs som mycket sträng. Man blir ju lite förvånad när man läser att de gick in i tyska hamnar under krigsåren för att assistera svenka handelsfartyg. Här finns en bra sida på Wikipedia som allmänt beskriver var och hur svenska isbrytare användes:
|
Rundvandring på systerfartyget Sankt Erik:Följ med ombord på denna spännande rundtur. |
Fotograf: Lars Karlsson |
Med anledning av Hamnens dag har fartyget har bogserats hit till Stadsgårds kajen då hon inte är sjövärdig än. Normalt ligger hon förtöjd vid Djurgården. |
Fotograf: Lars Karlsson Aktre däck, ser ut som på korten från andra fartyg här i min berättelse. Ett trädäck och samma överbyggnadskonstruktion. |
Fotograf: Lars Karlsson Här finns mer att läsa om isbrytaren S/S Sankt Erik på Wikipedia:
|
Här ser vi in i en kajuta, den ser ut att tillhöra ett befäl. |
Advertisement / Annons: |
Sankt Eriks maskinrum: |
|
Fotograf: Lars Karlsson |
En lång brant trappa leder oss ned i maskinrummet. |
Fotograf: Lars Karlsson |
Oljecisterner med okänd funktion. Kanske något liknande som pappa använde, han var ju smörjare på Göta Lejon. |
Fotograf: Lars Karlsson |
Maskinrummet är uppdelat i flera plan, där nere ser vi verkstaden med en slipmaskin. |
Fotograf: Lars Karlsson Trippel ångmaskin beskrivning på Wikipedia:
|
Den mittersta cylindern i den stora trippel ångmaskinen.
När jag pratar med maskinisten berättar han: Senare har jag dock läst att bägge isbrytarna hade både för och aktermaskin. |
Fotograf: Lars Karlsson Isbrytare beskrivning på Wikipedia:
|
Trycklagren för aktre propeller axeln. Det finns även en propeller i fören som drivs av den främre ångmaskinen. Det är vanligt på isbrytare med en propeller i fören också. Underlättar isbrytningen. |
Maskinen: |
|
Det ser ut som en liten ångdriven vattenpump. Kan det vara matarpumpen för ångpannan? |
Fotograf: Lars Karlsson |
Fotograf: Lars Karlsson |
Säg vad detta är, länspumpar?
Kusin Reidar funderar: |
Fotograf: Lars Karlsson |
Manometrar och reglage för maskin. På det fjärde handtaget kan jag läsa- Utblåsning. |
Fotograf: Lars Karlsson Maskintelegraf beskriving på Wikipedia:
|
Maskintelegrafen, på större fartyg styr inte styrman eller kapten direkt motorn. Man "ringer" ned till maskinrummets maskinist och talar om vilken hastighet man vill ha. För att detta skall fungera i svåra situationer som när man lägger till i en hamn måste de vara samspelta så inga fatala misstag begås med dyra följder. |
Vevstakar och hävstänger, märkligt att vevstakarna ser ut att vara gjorda i brons och inte stål. En ångmaskin går visserligen väldigt mjukt jämfört med en Diesel. |
Fotograf: Lars Karlsson |
Ångpannan: |
|
En av oljebrännarna. Ovanför i mörkret skymtar tuberna i ångpannan. Det är bland annat dessa som behöver bytas ut för att få Sankt Erik godkänd för bruk igen. Ett stort och omständigt arbete som säkerligen tar ett år eller mer, sedan måste också pengar samlas in till detta matrialinköp. Ångpanna beskriving på Wikipedia:
Min kusin Reidar har varit ute på haven på mitten av 1960-talet, han har intressanta saker att berätta.
Reidar berättar: |
Fotograf: Lars Karlsson |
Fotograf: Lars Karlsson |
Oljebrännare tillverkad av ett företag i San Francisco, den här tillkom när de bytte från kol till brännolja. |
Advertisement / Annons: |
Dörren leder oss ut till ljuset igen. Det är säkerligen skönt här nere i maskinrummet på vintern men på sommaren är det bättre ute på däck. De som arbetade nere i maskinrummet på ett ångdrivet fartyg hade en säker död att vänta om fartyget gick på en mina eller blev torpederat. Sprängs ångpannan blir man omgiven av ångan och bränns till döds omgående. För detta arbete fick man risktillägg under krigsåren. |
Fotograf: Lars Karlsson |
Bad och köks faciliteter: |
|
Fotograf: Lars Karlsson |
Badrummet i härlig grön färg. Badrummet användes nog flitigt av de i maskinrummet då det eldades med kol. |
Fotograf: Lars Karlsson |
Köket, se den finurliga slangen där varm och kallvaten blandas. |
Fotograf: Lars Karlsson |
Tidsenlig köksutrustning. |
Fotograf: Lars Karlsson |
Vinsch för trossar, säkerligen ångdriven en gång i tiden. |
Kommandbryggan: |
Fotograf: Lars Karlsson Härifrån styrs fartyget. Kammandobryggan är byggd högt över fartyget för att erhålla fri sikt runtom. |
Ratten är direkt kopplad till rodret till skillnad mot maskin som styrs över maskintelegrafen. |
Fotograf: Lars Karlsson |
Fotograf: Lars Karlsson |
Livbåtar tillhör säkerhetsutrustningen. Om jag kommer ihåg rätt så hade en del av isbrytarna som låg här vid Stadsgården på 1960-talet kanoner. De var placerade ungefär där dessa livbåtar är placerade, men jag kan ha fel, jag var inte gammal då.
Hans berättar: |
Fotograf: Lars Karlsson |
En vinsch till förut. Pappa är bara stationerad en månad Göta Lejon, därefter några veckor till av grundutbildningen innan han kan komma ut med civila fartyg igen. Vilken fantastisk rundvandring, tänk jag fick se hur det såg ut där min pappa arbetade på 1940-talets inledning. Missa inte den här chansen om ni besöker Djurgården där detta fartyg ligger förankrat normalt. Alldeles bredvid regalskeppet Wasa. |
Läs på sid 3 hur Göta Lejon lät bli att undsätta sjömän i nöd under kriget, april år 1941:
Det här sker bara någon vecka efter att Evert mönstrat av Göta lejon. Nyligen år 2019 besökte jag en isbrytare som "bara" är 45 år gammal, Atle: Det finns både stora likeheter och olikheter mellan de båda isbrytarna. |
Krigshändelser:Det är fortsatt oroligt i världen. Februari 1941, Tyska Afrikakåren sätts in i Nodafrika:Mer att läsa om Tyska afrikakåren på Wikipedia:
Mars 1941, Omfattande leveranser av matrial börjar från USA till Europa, Lend-Lease Act:Mer att läsa om Lend-Lease Act på Wikipedia:
|
Länkar till mer ingående information:Rederi:
Fartyg:
Källhänvisningar övrigt:
|
|
|