Astrofriend's homepage

www.astrofriend.eu
Share: Twitter Reddit Facebook Gmail Gmail Email
Search Astrofriend's homepage:

Valid CSS!

All pages shall now have been validated

Info Cookies (Kakor) / GDPR

Navigation

Advertisement /
Annons:

Twitter @AstrofriendLars

Follow Astrofriend

Travel News

Advertisement / Annons:

Min far Everts äventyr på världshaven
Åren 1937 till 1945


Innehåll:

  1. Översikt av haven Evert seglade över och fartygen
  2. S/S B. O. Börjesson, 1937 - 1938
  3. M/S Violett, 1938
  4. Sjömanshuset Kungälv och Kungshamn, 1938
  5. M/S Canton, 1938 - 1939
  6. M/S Axel Johnson III, 1939
  7. S/S B. O. Börjesson går på en mina, 1939
  8. Kolet kommer tillbaka, krig
  9. S/S Masilia, 1939 - 1940
  10. Militärtjänstgöring i Karlskrona, 1940
  11. M/S Canton torpederad, 1940
  12. Jagaren H.M. Nordenskjöld, 1940 - 1941
  13. Isbrytaren S/S Göta Lejon, 1941
  14. Permission Göteborg, 1941
  15. Väntar på fartyg i Göteborg, 1941
  16. S/S Baltia, 1941
  17. S/S Bele, 1941
  18. S/S Torsa, 1941 - 1942
  19. S/S Hermod, 1942
  20. S/S Rota, 1942 - 1943
  21. Everts vän Skepparen, 1942 -
  22. S/S Hermod torpederas, 1943
  23. S/S Maria Gorthon, 1943
  24. Hjälpkanonbåten, H.M. Hjkt 43 Odin, 1944
  25. Fred i Europa 9:e maj 1945
  26. S/S Caring, 1945
  27. Andra sjöfarare i familjen
  28. Länkar till information

Den historien byggs upp stegvis allt eftersom gamla minnen kommer fram från det min far berättade och hjälp jag får. Bland annat försöker jag hitta intressanta länkar att lägga till historien. Kom tillbaks senare igen och se vad som tillkommit!

Tips, om du sparar en länk, spara bara första sidan, de andra sidorna kan få nya namn allteftersom berättelsen utvidgas och därmed fungerar inte en gammal länk.

Text på Svenska språket
Brittish language

English version comes later.


13, Ångisbrytaren Göta Lejon:

Andra fartyget som Evert tjänstgör på under sin militärtjänst är en isbrytare, Göta Lejon.

Med ledning av fotot till höger kan man anta att han gick ombord på isbrytaren vid Lindholmens pir i Göteborg.

Tjänstgöring    
Från: 12/2 - 1941 Göteborg
Till: 19/3 - 1941 Göteborg

Everts befattning var som smörjare på isbrytaren S/S Göta Lejon.

Fartyget är 26 år gammalt när han mönstrar på.

Denna isbrytare tillhörde Göteborg, till utseende ungefär som musiefartyget Sankt Erik som ligger i Stockholm. Jag har inte fått tag i så mycket data om detta fartyg och hon lär vara skrotad sedan lång tid tillbaka. Desto bättre då att det ligger en snarlik isbrytare i Stockholm, dessutom har jag varit ombord och kan visa flera kort från hennes interiör.

Fartygsdata:
Byggd: Finnboda varv 1915
Namn: Göta Lejon
Motoreffekt: Tripple ångmaskin
Hemmahamn: Göteborg

Ett utdrag ur Teknisk Tidsskrift 1933:
"Av Göteborgs nya Isbrytare 'Göta Lejon' lämnades en beskrivning i Skeppsb. nov. 1932, sid 82. Tilläggas må, att fartyget, som har 1900 tons deplacement, framdrives med två trippelångmaskiner på normalt 2500 resp. 1500 ihk, den kraftigare drivandes en akterpropeller, den andra en förpropeller, båda av nickelstål. Vid arbete i svårare packis kan maskinen med direkt ånga på medeltryckaren forceras, så att det vridande momentet ökas. Ångan levereras från fyra oljeeldade enkeländade pannor med 4,15 m diam. och tre eldstäder, försedda med Howdens forcerade drag. Arbetstrycket är 14 kg/cm2. Pannrummet är beläget mellan den förliga och det aktra maskinrummet med passage mellan pannorna. Två piktankar på tillsammans 107 ton finnas i fören och en på 84 ton akterut för snabbtrimning, som utföres med cirkulationspumparna, vilka hava en kapacitet av 30 ton per min. Krängningstankar på tillsammans 92 ton hava anpordnats på huvuddäcket, betjänade av en luftkompressor, som blåser vattnet från den ena sidan till den andra på ungefär en halv minut."

Teknisk tidskrift 1933. Skeppsbyggnadskonst

Ångisbrytaren Göta Lejon, Göteborg Kredit: Foto i svartvitt visande Göteborgs tre isbrytare vid Lindholmshamnens pir i Göteborg, 1940-04-05. Digitaltmuseum
Fotograf: Sjöstedt, S.

Ångisbrytaren Göta Lejon syns här som tredje fartyget. Den har den typiska förstäven som är designad att klyva isen.

Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Här går jag på Stadsgårdskajen när de har Hamnens dag i Stockholm, året är 2005. Framför mig har jag isbrytaren Sankt Erik, direkt ser man likheterna med Ångisbrytaren Göta Lejon, den tvära stäven samt den breda kommandobryggan.

Den här dagen är vi välkomna att besöka henne, man får gå runt i maskinrummen, kajutorna, köket och andra platser.

Länkar till mer information om rederi och fartyg finns längst ned på sidan.

Med hjälp från Hans och Göran har jag nu mer information om båda isbrytarna. Göran berättar också att hans kamrat arbetat på Göta Lejon. Det var under de tider då den låg i hamn och däcket som var byggt i trä behövdes gås igenom, kanske det var under 1950-talet.

  S/S Göta Lejon S/S Sankt Erik  
Byggd: 1932 1915  
Varv: Eriksbergs Mekansika Verkstad, Göteborg Finnboda varf, Stockholm  
Varvsnummer: 248 361  
Dimensioner: 55 x 15 x 6 m 60 x 17 x 6  
Brt/Nrt: 1355 / 151 1616 / 546  
Maskineri: Två 3-cyl, ångmaskiner Två 3-cyl ångmaskiner  
Effekt: 2941 2984  
Knop: ? 13  

Ser här att det stämmer att Göta Lejon var något mindre, men båda har dubbla trippel maskiner vilket jag inte visste tidigare. Göta Lejon är byggd 17 år senare, lite förvånande då de ser mycket lika ut.

Jag fick också uppgifter om historien runt Göta Lejon, de finns också att läsa på sidan "Fakta om fartyg":


Hamnarna som Ångisbrytaren angjorde:

Sweden    

Positioner saknas.

1, 19410212 Evert går ombord i Göteborg      
2, 19410319 Evert mönstrar av i Göteborg      

Än så länge vet jag inte vilka uppdrag isbrytaren hade under Everts tjänstgöring, men den var stationerad i Göteborg.

I tidskriften Sjöväsendet utgåva1943 kan jag läsa att Göta Lejon perioden 23/1 till 28/4 år 1941/1942 hade Väst och Sydkusten som område.

Ett utdrag ur texten gällande isbrytaren Göta Lejon (år 1942):
"Efter förhyrning den 23 januari användes Göta Lejon först under en vecka för assitans av sjöfarten utanför Hallandskusten och därefter under några dagar bistånd åt ett par i slutet av januari i Hanöbukten infrusna fartyg. Från den 7 februari och c;a två månader framåt assisterade fartyget trafiken utanför Bohuskusten, vilken i stor utsträckning omfattade lejdfartyg på väg till och från Göteborg. Vid några tillfällen nyttjades även Göta Lejon för assitans av fiskefartyg, som på olika sätt råkat ut för issvårigheter till havs."

"Den 11 april avgick Göta Lejon till Östersjön och avhämtade, som tidigare nämnts, en del kolångare i tysk hamn, varmed isbrytarkampanjen för detta fartygs del var avslutad för året."

Det är ett år senare än när Evert tjänstgjorde på Göta Lejon men man kan tänka sig samma områden gällde ett år tidigare. Den vintern beskrivs som mycket sträng. Man blir ju lite förvånad när man läser att de gick in i tyska hamnar under krigsåren för att assistera svenka handelsfartyg.

Här finns en bra sida på Wikipedia som allmänt beskriver var och hur svenska isbrytare användes:


Rundvandring på systerfartyget Sankt Erik:

Följ med ombord på denna spännande rundtur.

Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Med anledning av Hamnens dag har fartyget har bogserats hit till Stadsgårds kajen då hon inte är sjövärdig än. Normalt ligger hon förtöjd vid Djurgården.


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Aktre däck, ser ut som på korten från andra fartyg här i min berättelse. Ett trädäck och samma överbyggnadskonstruktion.


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Här finns mer att läsa om isbrytaren S/S Sankt Erik på Wikipedia:

Här ser vi in i en kajuta, den ser ut att tillhöra ett befäl.


Advertisement / Annons:


Sankt Eriks maskinrum:

Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

En lång brant trappa leder oss ned i maskinrummet.


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Oljecisterner med okänd funktion. Kanske något liknande som pappa använde, han var ju smörjare på Göta Lejon.


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Maskinrummet är uppdelat i flera plan, där nere ser vi verkstaden med en slipmaskin.


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Trippel ångmaskin beskrivning på Wikipedia:

Den mittersta cylindern i den stora trippel ångmaskinen.

När jag pratar med maskinisten berättar han:
"Isbrytaren Göta Lejon var något mindre och hade endast en maskin akteröver till skillnad mot Sankt Erik som har en ångmaskin både för och akter."

Senare har jag dock läst att bägge isbrytarna hade både för och aktermaskin.


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Isbrytare beskrivning på Wikipedia:

Trycklagren för aktre propeller axeln. Det finns även en propeller i fören som drivs av den främre ångmaskinen. Det är vanligt på isbrytare med en propeller i fören också. Underlättar isbrytningen.


Maskinen:

Det ser ut som en liten ångdriven vattenpump. Kan det vara matarpumpen för ångpannan?

Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Säg vad detta är, länspumpar?

Kusin Reidar funderar:
"Säg vad detta är, länspumpar? Det kan det mycket väl vara för de fyra fyrkantiga locken i botten sitter över backventiler och den stora koppartanken till höger är en tryckutjämnare. Eftersom pumparna är av kolvtyp pulserade vattnet. Luften i koppartanken dämpar variationerna i trycket och det fick till följd att vattnet rann i ett jämnare flöde."


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Manometrar och reglage för maskin. På det fjärde handtaget kan jag läsa- Utblåsning.


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Maskintelegraf beskriving på Wikipedia:

Maskintelegrafen, på större fartyg styr inte styrman eller kapten direkt motorn. Man "ringer" ned till maskinrummets maskinist och talar om vilken hastighet man vill ha. För att detta skall fungera i svåra situationer som när man lägger till i en hamn måste de vara samspelta så inga fatala misstag begås med dyra följder.

Vevstakar och hävstänger, märkligt att vevstakarna ser ut att vara gjorda i brons och inte stål. En ångmaskin går visserligen väldigt mjukt jämfört med en Diesel.


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Ångpannan:

En av oljebrännarna. Ovanför i mörkret skymtar tuberna i ångpannan. Det är bland annat dessa som behöver bytas ut för att få Sankt Erik godkänd för bruk igen. Ett stort och omständigt arbete som säkerligen tar ett år eller mer, sedan måste också pengar samlas in till detta matrialinköp.

Ångpanna beskriving på Wikipedia:

Min kusin Reidar har varit ute på haven på mitten av 1960-talet, han har intressanta saker att berätta.

Reidar berättar:
"Fantastiska kort från en gammal båt. Ett påpekande rören i en ångpanna kallas för tuber. Att byta ut tuberna är inte gjort i en handvändning. När jag var ombord i M/S Kokaburra hade vi ett gäng från Göteborg som bytte tuberna i avgaspannan, det tog dem sex veckor att utföra dygnet om. De bara jobbade och hällde i sig brännvin och var aldrig ur kläderna någon gång. Dom var kolsvarta hela tiden, det enda man såg utav dom var ett par vita ögon och en vit tandrad. Jag fick i uppdrag att städa deras hytter efter att de hade lämnat oss. Deras sängkläder var kolsvarta, ja allt var kolsvart efter dem. När dom gick iland var dom som nya efter att stått i duschen ett par timmar."

Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Oljebrännare tillverkad av ett företag i San Francisco, den här tillkom när de bytte från kol till brännolja.


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Mer märkliga maskindelar utanpå ångpannan.

Maskinisten berättar:
"Ångpannan var ursprungligen avsedd att eldas med kol, men redan på 1930-talet började många ångpannor byggas om för att eldas med olja. Hur det var för Sankt Erik under krigsåren är dock okänt, det var brist på olja då och kanske därmed kolet fortfarande användes."


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Den här dörren leder till gången som tar oss till främre maskinrum. Gången är dragen mittemellan ångpannorna som kanske hade en temperatur på några hundra grader.

Kunde man verkligen gå härigenom när maskin var igång?

Maskinisten berättar
"När en ångmaskin av den här storleken skall startas upp måste man börja någon dag innan och värma upp ångpannan. Eldar man på för häftigt kan den spricka."


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Det här är väl verkligen min pappas arbetsplats som smörjare. Med en pensel fick man smörja vissa utsatta delar på ångmaskin och det ganska ofta.

Det vi ser är vevstaken, den övre delen går in i ångcylindern, den nedre delen med sin led förbinder den med vevaxeln.

Göran berättar
"Jag kommer ihåg Göta Lejon när isbrytaren låg förtöjd i Göteborg. Jag har också en kamrat som känner till fartyget, han letar efter mer information. Han tror eventuellt att Göta Lejon gick in i Vänern vissa år för att bryta is."


Advertisement / Annons:


Dörren leder oss ut till ljuset igen. Det är säkerligen skönt här nere i maskinrummet på vintern men på sommaren är det bättre ute på däck.

De som arbetade nere i maskinrummet på ett ångdrivet fartyg hade en säker död att vänta om fartyget gick på en mina eller blev torpederat. Sprängs ångpannan blir man omgiven av ångan och bränns till döds omgående. För detta arbete fick man risktillägg under krigsåren.

Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Bad och köks faciliteter:

Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Badrummet i härlig grön färg. Badrummet användes nog flitigt av de i maskinrummet då det eldades med kol.


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Köket, se den finurliga slangen där varm och kallvaten blandas.


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Tidsenlig köksutrustning.


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Vinsch för trossar, säkerligen ångdriven en gång i tiden.


Kommandbryggan:

Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Härifrån styrs fartyget. Kammandobryggan är byggd högt över fartyget för att erhålla fri sikt runtom.

Ratten är direkt kopplad till rodret till skillnad mot maskin som styrs över maskintelegrafen.


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

Livbåtar tillhör säkerhetsutrustningen. Om jag kommer ihåg rätt så hade en del av isbrytarna som låg här vid Stadsgården på 1960-talet kanoner. De var placerade ungefär där dessa livbåtar är placerade, men jag kan ha fel, jag var inte gammal då.

Hans berättar:
"På 1960-talet tillhörde isbrytarna försvaret och det var militären som bemannade fartygen. Mycket riktigt var de utrustade med kanoner."


Isbrytaren Sankt Erik, Hamnens dag Stockholm, 2005 Fotograf: Lars Karlsson

En vinsch till förut.

Pappa är bara stationerad en månad Göta Lejon, därefter några veckor till av grundutbildningen innan han kan komma ut med civila fartyg igen.

Vilken fantastisk rundvandring, tänk jag fick se hur det såg ut där min pappa arbetade på 1940-talets inledning. Missa inte den här chansen om ni besöker Djurgården där detta fartyg ligger förankrat normalt. Alldeles bredvid regalskeppet Wasa.


Läs på sid 3 hur Göta Lejon lät bli att undsätta sjömän i nöd under kriget, april år 1941:

Det här sker bara någon vecka efter att Evert mönstrat av Göta lejon.

Nyligen år 2019 besökte jag en isbrytare som "bara" är 45 år gammal, Atle:

Det finns både stora likeheter och olikheter mellan de båda isbrytarna.


Krigshändelser:

Det är fortsatt oroligt i världen.

Februari 1941, Tyska Afrikakåren sätts in i Nodafrika:

Germany

Mer att läsa om Tyska afrikakåren på Wikipedia:

Mars 1941, Omfattande leveranser av matrial börjar från USA till Europa, Lend-Lease Act:

USA United Kingdom Russia

Mer att läsa om Lend-Lease Act på Wikipedia:


Länkar till mer ingående information:

Rederi:
Svenska Staten

  • ?

Fartyg:
Ångisbrytaren Göta Lejon (systerfartyget Sankt Erik)

Källhänvisningar övrigt:

Information Källa Info källa Kommentar
Berättelser Evert Karlsson min far mina och andras minnen
Värnpliktsperiod Värnpliktskort
Tjänstgöring fartyg, tjänst Inskrivningsbok
Go Back to content

Go Back
Nästa: Permission i Göteborg

Advertisement / Annons: