Advertisement / Annons: |
19, S/S Hermod: |
Evert beger sig till Oxelösund för att mönstra på fartyget S/S Hermod. Stål är en viktig produkt och bristvara under kriget. Stål produceras i Oxelösund och många fartyg går dit för att lasta just stål.
Tillhör Sthlms. Red. AB Svea i Stockholm. Evert påmönstrar i Stockholm som lämpare och avmönstrar i Hälsingborg. Fartyget är 24 år gammalt när han mönstrar på. Efter en dag på Sjöhistoriska Museet har jag lite mer att berätta om fartyget.
Fartygsdata: Farvatten: N, Ö.V. Angjorda hamnar är delvis okända |
Fotograf: Okänd Ägare:/1919-43/: Stockholms Rederi AB Svea. Hemort: Stockholm. Fartyg: HERMOD Reg. Nr.: 6074 Rederi: Stockholms Rederi AB Svea Byggår: 1919 Varv: Södra Varfvets Verkstads AB, Stockholm Övrigt: På resa Rotterdam-Hälsingborg med koks topederades Hermod den 13 mars 1943 utanför Terschelling. Kredit: Fo213285Digitaltmuseum De tidigare fartygens hamnar har ju varit okända. Om ingen av dom angjorde Stockholms hamn är det här första gången Evert besöker Stockholm. Den stad han kommer kliva iland i för gott om några år. Han stannar nu nära drygt två månader i hamn, eller möjligen han åker hem till föräldrarna nära Vara. Varför det blev ett uppehåll på 2 månader? Kanske Evert hade mycket tid att ta ut i ledighet eller att fartyget togs in på varv för underhåll. Det här är det enda fartyget Evert tjänstgjorde på två gånger. Första resan är kort, men nog borde de hunnit angöra en hamn mellan Oxelösund och Stockholm på 11 dagar. Den andra resan på drygt 3 månader, var han i Östersjön hela denna tid tro? Enligt sjötjänstkortet var hyran till sjömanshuset 0.20 kr respektive 20.20 kr. Tiden 18 dagar + 3 månader och 9 dagar. Det ger 525 kr för de två resorna, tillkommer krigsrisktillägg. Länkar till mer information om rederi och fartyg finns längst ned på sidan. |
Besättningen:Jag har nu hittat en sjömansrulla för fartyget Hermod första resan och har därmed namnen på besättningen då Evert var ombord. Ordningen i listan är den ordning de mönstrat på:
Befälhavaren G Herling har skrivit i sjömansrullan: Man kan undra varför kapten skrivit detta, men det som är speciellt är att detta fartyg går via Kielkananlen till tyskockuperade Holland. Kilkananlen ligger i Tyskland men kontrollerades av Engelsmännen via utlagda minor. Svenska fartyg kunde via England få tillstånd att transportera en mindre mängd last denna sjöväg. Man kan ju tänka sig att fartyget bordas för inspektion både av England och Tyskland, därav dessa restriktioner som kaptenens skriver om.
Nu kan jag se det jag misstänkt länge, några hans kamrater förolyckas året därpå när fartyget torpederas av Engelsmännen utanför Holland. Donkeyman Sven Svensson fortsätter vara påmönstrad på fartyget ända tills det blir torpederat 1943. Övermaskinisten Georg Eriksson har oturen att åter påmönstra Hermod den 16:e februari år 1942, det är fartygets sista resa innan det blir torpederat. Evert som jungman har antagligen inte så mycket kontakt med de som hade högre befattningar och kände nog inte dessa personer så väl. Ture Johansson, Tage Andersson, Folke Dahlen och Sture Ström är Ström är eldare på fartyget, Evert är ju nu lämpare och därmed skyfflar han fram kolet till dom. De borde rimligen känt varandra väl. |
Sjömanshuset i Gamla Stan Stockholm, 2019:
|
Advertisement / Annons: |
Hamnarna som antagligen S/S Hermod angjorde:Positioner enligt sjörullorna. I sjörullan står skrivet att den gäller för in- eller utrikes orter under ett år. (det går att zooma och panorera i kartan, tryck på fyrkanten uppe till höger och du får upp kartan i ett nytt fönster)
Evert måste också på något sätt resa från Malmö till Oxelösund för att mönstra på detta fartyg, kanske med tåg. Jag har länge misstänkt att detta fartyg angjorde hamnar utanför Östersjön, men det borde vara omöjligt eftersom tyskarna lagt ut en minlinje mellan Danmark och Norge. Nu på senare tid har ett nytt spår kommit upp, gick det här fartyget den farliga vägen till Rotterdam via Kielkanalen ? I slutet på sjömansrullan finns stämplar från besök i Rotterdam, men de är från år 1941. Den sista händelsen i denna sjömansrulla är från 11:e februari 1942 då Evert mönstrar på. Den efterföljande sjömansrullan saknas, kanske ligger den på havets botten efter torpederingen. Dock har en efterkonstruktion upprättats som jag tolkar det för att besättningen skall få ut sin ersättning. Min och Everts arbetskamrat Hasse har hittat denna fina film från Stockholms hamn år 1930:
Import / Export, 1940-talet (som kan tänkas passa detta fartyg):(denna del är ny och innehåller många fel nu i början, tips mottages tacksamt !)
Besöker ett fartyg Oxelösund borde det vara för att lasta stål. Göteborg borde behöva mycket stål till fartygsproduktionen. Mycket järnmalm levererades till Tyskland och vi fick reaturlast av kol som behövdes för stålindustrin och uppvärmning. |
Östersjön:Efter en dryg månad ledigt från haven har Evert tagit sig till Oxelösund från Göteborg. Han hyrs ut som lämpare på fartyget S/S Hermod. Med det här fartyget kommer Evert för första gången i kontakt med Stockholms skärgård, han blir helt hänförd. Något vackrare har han aldrig upplevt berättar han flera gånger. Han bestämmer sig då att han någon gång i framtiden skall flytta till Stockholm. Den vackraste plats han upplevt! Han provar redan nu på att bo i Stockholm ett par månader mellan uppdragen till sjöss i två omgångar. Västkusten och en tunna med sill:Evert mönstrar av i Götebrog de sista dagarna i september. Det måste vara veckorna efter det han skickar en tunna lutfisk till sina föräldrar. Troligen har han köpt lutfisken i Kungshamn där han tydligen brukade vara och hälsa på gamla bekanta från den tiden han tjänstgjorde på M/S Violett, fiskebåten. Han berättade om denna tunna med lutfisk många gånger och på senare tid har vi hittat ett brev där hans mor Magda skriver och tackar för lutfisken, datumet är 6/12 1942, mitt under kriget. Utdrag ur brev från Magda till hennes son Evert: Det här är det enda brevet vi har bevarat som Evert fått. |
Krigshändelser:Det blir bara värre och värre i Stilla Havet, men Evert är i Östersjön antagligen. Februari 1942, Britterna kapitulerar i Singapore:Mer att läsa om Singapore under denna tid på Wikipedia:
Juni 1942, Slaget om Midway:Mer att läsa om Slaget vid Midway på Wikipedia:
|
Länkar till mer ingående information:Rederi:
Arkivet efter Stockholms Rederiaktiebolaget Svea (1871-1957) förvaras hos Centrum för Näringslivshistoria.
Arkivet levererades till Föreningen Stockholms Företagsminnen i oinventerad och osorterat skick i omgångar under åren 1984 - 1987.
Handlingarna gicks genom och förtecknades år 1991.
I arkivet återfanns handlingar från ytterligare två arkivbildare: AB Siljarederiet (1957-1971) och Silja Line AB (1971-1981).
AB Siljarederiets arkiv är ofullständigt och består mestadels av protokollskopior, bilagor till protokoll och föredragningslistor.
I övrigt finns det bara en volym innehållande räkenskapsmaterial.
Silja Line AB representeras med ett mindre antal volymer indelade i A, F och G serierna.
Materialet är ofullständigt och det förekommer kronologiska och tematiska luckor inom serierna.
Stockholms Rederiaktiebolaget Svea, allmänt känt som Sveabolaget, grundades år 1871. Affärsidén var att bedriva såväl närtrafik som världssjöfart.
Sveabolagets vita båtar hade ett stort S på skorstenarna och la till vid Skeppsbrons kajer i Stockholm.
Efter första världskriget inledde Sveabolaget och de två finska rederierna FÅA (Finska Ångfartygs Aktiebolaget) och Bore ett samarbete som gick under namnet De Samseglande.
När antalet resenärer mellan Sverige och Finland ökade i mitten av 1950-talet bildade man 1957 ett dotterbolag med namnet AB Siljarederiet (OY Siljavarustamo).
Nya trafiklinjer öppnades och nya passagerar- och bilfärjor inköptes och sattes in.
Allt eftersom efterfrågan på större utrymmen och bättre komfort steg ökade takten av utveckling, vilket ledde till en omfattande omorganisation 1970 då ett nytt ramavtal upprättades mellan De Samseglande.
Bolagets namn ändrades till Silja Line och båtarna försågs med en ny logotyp i form av en blå säl.
Den nya bolagsordningen trädde i kraft i slutet av 1971. Utvecklingen skjöt fart.
Man upprättade nya morderna terminaler och satte in allt större och snabbare båtar i reguljär trafik.
Vid 1970-talets mitt koncentrerades sjöfarten till två huvudlinjer, Stockholm-Mariehamn samt Stockholm - Helsingfors.
Borebolaget drog sig ur samarbetet 1980 medan Sveabolaget och EFFOA fortsatte att jobba ihop framt till 1981 då Sveabolaget träder ur och övergår i till annan verksamhet medan en ny aktör,
Johnsson Line AB, träder in som hälftenägare (tillsammans med EFFOA). År 1991 sker slutligen en sammanslagning mellan EFFOA och Johnson Line AB och Silja Line blir en del av den nybildade bolaget EFFJohn International.
Fartyg:
Källhänvisningar övrigt:
|
|
|