Min far Everts äventyr på världshaven
Åren 1937 till 1945

Den här historien byggs upp stegvis allt eftersom gamla minnen kommer fram från det min far berättade och hjälp jag får. På senare tid har också mycket information blivit tillgängliga i arkiven via internet. Kom tillbaka senare igen och se vad nytt som tillkommit!

Innehåll:

1. Översikt av haven Evert seglade över och fartygen
2. S/S B. O. Börjesson, 1937 - 1938
3. M/S Violett, 1938
4. Sjömanshuset Kungälv och Kungshamn, 1938
5. M/S Canton, 1938 - 1939
6. M/S Axel Johnson III, 1939
7. S/S B. O. Börjesson går på en mina, 1939
8. Kolet kommer tillbaka, krig
9. S/S Masilia, 1939 - 1940
10. Militärtjänstgöring i Karlskrona, 1940
11. M/S Canton torpederad, 1940
12. Jagaren H.M. Nordenskjöld, 1940 - 1941
13. Isbrytaren S/S Göta Lejon, 1941
14. Permission Göteborg, 1941
15. Väntar på fartyg i Göteborg, 1941
16. S/S Baltia, 1941
17. S/S Bele, 1941
18. S/S Torsa, 1941 - 1942
19. S/S Hermod, 1942
20. S/S Rota, 1942 - 1943
21. Everts vän Skepparen, 1942 -
22. S/S Hermod torpederas, 1943
23. S/S Maria Gorthon, 1943
24. Hjälpkanonbåten, H.M. Hjkt 43 Odin, 1944
25. Fred i Europa 9:e maj 1945
26. S/S Caring, 1945
28. Andra sjöfarare i familjen
29. Länkar till information

Om du vill dela med dig denna berättelse, dela då alltid första sidan. De andra sidorna kan få nya namn allteftersom berättelsen utvidgas och därmed fungerar inte en gammal länk längre.

1, Översikt, Everts äventyr på världshaven:

Inledning:

Min far Evert gav sig ut till sjöss redan när han var 18 år gammal. Han kom från Västgötaslätten, så avlägset havet man kan tänka sig. Evert hade några äldre kusiner som redan var ute till sjöss, kanske det var någon av dom som inspirerade honom att ge sig ut på havet.

Han lämnade Helås i Västergötland i 17 årsåldern och gav sig av till den närliggande byn Bäreberg eller möjligen Nossebro. Han hade fått arbete där på en mekanisk verkstad, hans far Gustaf hade kanske ordnat det då en smed på Bäreberg verkstad hade varit lärling hos Gustaf tidigare. Gustaf var Smedsmästare i byn Helås. Arbetet varar kanske 4 månader och därefter ger han sig vidare till Kungälv vid västkusten, nu är det oktober och han hade nu fyllt 18 år.

18 år var man tvungen att vara för att få hyra på fartyg, annars krävdes påskrift av föräldrarna. Härifrån Kungälv sökte han via sjömansförmedlingen en plats ombord på något fartyg. Medan han väntar på att få ett arbete bor han i ett tält, syskonen blir förfärade med tanke på kylan så här års.

Sent i oktober år 1937 får han mönstra på sitt första fartyg som Jungman och kan ge sig ut på sina äventyr.

Kanske det är den här smedjan i Bäreberg som pappa arbetade i 1937, smedjan var alldeles nybyggd då. De tillverkade kätting och var en stor leverantör i Sverige på den tiden.

Jag tror min pappa blev utbildad på en elsvets liknande den här. Han pekade på en bild lik den ovan när han skulle svetsa något på 1960-talet och berättade hur det gick till på den tiden.

Hamnarna han besökte:

Här har jag listat de hamnar han besökte under de här 8 åren. Det är mer än 50 hamnar och en del besökte han flera gånger. De här platserna var mycket exotiska för en 20 åring på slutet av 1930-talet. I Göteborgs hamn var han minst 15 gånger och det är inte så konstigt då det är hans hemmahamn. Jag saknar dock många uppgifter från 1940-talet då positionerna var hemligstämplade på grund av kriget. Det är mest hamnar i Österjön som saknas där:

Efter att ha studerat M/S Cantons riktiga skeppspositionslista skulle jag gissa att det verkliga antalet besökta hamnar är det dubbla mot vad denna lista visar. Det är bara för M/S Canton jag kommit över en skeppspositionslista, än så länge.

De 12 civila och 3 militära fartygen:

Evert berättade att han var på sju fartyg under de här sju åren han var till sjöss. Men då jag tittar i sjöbreven så hittar jag betydligt fler. Dock kanske han inte var regelbundet ute till sjöss med de militära fartygen, bara var placerad på dom.

Som ni ser är det inte 7 år utan 8 år, men i 2 år var han inskriven i det militära och ett av dom var grundutbildning och då var han inte till sjöss.

Han började som jungman för att gå till lättmatros, lämpare och till sist eldare. På de militära fartygen tjänstgjorde han vid ett tillfälle som smörjare. Högst på däck var matros, för det krävdes minst 36 månader till sjöss. Lämparen skyfflade kol till ångpannan har min kamrat Nippe berättat.

Här finns en del att läsa om de olika uppgifterna sjömännen hade:

• https://fyr.org/ wiki/ index.php/ Sjöman (Sjöman, Fyrwiki)

Det här är brytningstiden då ångfartygen (S/S) ersätts med Diesel (M/S) fartygen. Kriget gjorde dock att man föredrog ångfartyg och dess koleldning då det var brist på brännolja.

Som ung och oerfaren hamnade han på de sämsta fartygen i början. Senare tjänstgjorde han på bättre fartyg men då rådde det fullt världskrig och flera fartyg gick på minor eller blev torpederade. Mer än 1000 svenska sjömän omkom under Andra Världskriget, se länkar på sista sidan.

Jag har lagt in länkar om olika händelser från andra världskriget där de påverkade handelsflottan. Oftast finner du mer detaljerad information på den engelskspråkiska sidan när det gäller världshändelser.

Rederierna:

Evert berättade att han var på sju fartyg under de här sju åren han var till sjöss. Men då jag tittar i sjöbreven så hittar jag betydligt fler. Dock kanske han inte var regelbundet ute till sjöss med de militära fartygen, bara var placerad på dom.

Evert hann ta tjänst på 9 oilka redirier under de här 8 åren, samt åren i marinen.

Import och Export i världens hamnar:

Relativt nyligen har jag för varje handelsfartyg försökt lägga till vilket gods som var vanligt att importera respektive exportera från de hamnar fartygen besökte.

Till min hjälp har jag haft denna fina skolatlas, Roths skolatlas no 1, Geografisk Atlas. Den är utgiven år 1947 och ger en bra bild över handelssjöfarten och världens viktiga hamnar för de här åren. Denna kartatlas låg slängd nära båtklubben där vi hade vår egen båt Monalisa. Jag var då kanske sju år, så förutseende av mig att ta vara på den utan att veta vilken nytta jag skulle ha av den senare i livet.

Besättningen:

Nu äntligen efter 20 års forskning börjar jag få fram information om besättningen. Tidigare har jag bara haft namnen på de som omkommit. Det är sjömansrullorna som jag fått fram, de har naturligtvis funnits även tidigare, det som är nytt är att de går att nå via internet. Där står allt om vilka som påmönstrar och avmönstrar. Det är mycket svårt att tyda texten ibland, men genom att jämföra med dödboken kan jag verifiera att jag tolkat information rätt. Jag har nu närmare 300 besättningsnamn, genom att sortera på födelsedatum ser jag om de förekommer flera gånger, alltså var med på flera fartyg som min pappa påmönstrade. Trots de 280 namnen har de bara förekommit en gång. Alltså varje gång min far påmönstrade på ett nytt fartyg var det en ny besättning han mötte. Det är fortfarande några fartyg kvar att söka efter besättningen på, kanske det dyker upp någon "dubblet" där. Från sjömansrullorna finns också hamnarna med där på eller avmönstring skett. Det är värdefull information eftersom tidningarna inte kunde publicera hamnarna under Andra Världskriget.

Så här ser de värdefulla informationsböckerna ut, en sjömansrulla. Just denna har jag hittat på Stockholms Stadsarkiv. Här finns en att läsa om vad man kan finna på stadsarkivet: https://stadsarkivet. stockholm/ (Stadsarkivet Stockholm) Det här är något som jag arbetar mycket med just nu, år 2023.