Hulda Söderberg 1882 - 1970 Emigrerar till USA år 1904 Innehåll: Resan från Västansjö i Sverige till Rockford i USA Bosättningen i Rockford, Illinois 1904-1942 Bosättningen i San Francisco, 1943-1970 Läs den spännande historien om min mors släkt från norrland, där fanns Hulda som emigrerade från Sverige till USA år 1904.

Hulda och hennes hund King.

1, Resan från Västansjö i Sverige till Rockford i USA:

Introduktion:

Den här bildberättelsen är en del av ett projekt jag arbetat med sedan år 1996. Tusentals bilder från mina föräldrar och mina egna har skannats av och katalogiserats. Mycket arbete har lagts ned på att få fram årtal och platser samt namn på för mig okända personer. Här har jag valt bilder om Hulda Söderberg som emigrerade till USA år 1904. Hulda var en släkting på min mor Siris sida. Vi kallade henne för moster Hulda, men det var min mors moster Ruts moster. Jag träffade aldrig henne, jag var inte född då hon återbesökte Sverige.

Hulda omgiven av hennes två systrar vid ett återbesök i Sverige på 1950-talet.

De olika personer som berättar om bilderna är:
Lars Karlsson, jag själv och jag är Siris son. Det jag berättar är minnen som Siri, släktingar och vänner berättat genom åren. Mycket information har också framkommit från min forskning i arkiven.

Speciellt till min hjälp har jag haft:
Siri, min mor, avliden sedan många år.
Rut, Siris moster, Hulda var Ruts moster, avliden sedan många år.
Nancy, släkt till Huldas man Ludvig i USA.
Mark, son till Irma, Irma var dotter till Hulda och Ludvig i USA.

Västansjö, Sundsvall:

Jag och min mor Siri besökte Västansjö år 2002. En av de platser vi letade efter var huset där Hulda och hennes syskon växte upp i. Vi fann detta hus, Siri tyckte sig känna igen det. Jag har sett en gammal bild på det hus vi söker och det här är likt det huset. Texten till den gamla bilden, sent 1800-tal, säger att huset ägs av Erik Petter och Ingrid Greta Söderberg, de var Huldas föräldrar. Det var alltså härifrån Hulda 22 år gammal beslutade att flytta till andra sidan av jordklotet.

Västansjö är en liten by som min mor berättade mycket om. Den ligger 30 km nordväst om Sundsvall, en promenad på 7 timmar och mina släktingar från förr i tiden promenerade mycket.

Huldas far Erik Petter i Västansjö:

Siri berättar: ”Hulda’s pappa Erik Söderberg, jag tror han dog när jag var ca 7år, alltså år 1933. Han bodde i den röda stugan i Västansjö, den är numera grön och syns på kortet ovan. Julgranen står i bakgrunden, skinnmössan på huvudet tyder på att det var kallt inne.” "En gång när han kom och hälsade på stod jag och kokade gröt i en kanelburk och han sa 'lagar du mat ?'. En av de få gånger jag träffade honom." Jag har sett i arkiven att Erik gick bort år 1935. En granne till honom for till USA, han letade guld där. Kanske inte så framgångsrikt för han kom tillbaka till Sverige efter ett tag.

Sundsvall till Göteborg:

Vad som fick Hulda att ge sig av till USA vet vi inte. Men de här åren var det fattigt i Sverige och kanske inte så stora framtidsutsikter. Enligt dokumenten när hon gick i land i USA står det att Frida Lund betalade resan. Vem Frida var är okänt, men det var vanligt att de från USA värvade folk från Sverige. De behövde få över arbetskraft till USA. Vi har flera Frida i släkten där i norrland, men ingen som emigrerat till USA. Frida kan ju också ha varit en kamrat till Hulda som emigrerat dit under tidigare år. Kanske hon tog kontakt med sin gamla kamrat Hulda och frågade om hon ville komma över. Säkert ett erbjudande som var svårt att motstå för en i det fattiga Sverige och för den äventyrligt lagda.

Huldas resa började under försommaren år 1904 med att ta sig från Västansjö till Sundsvall, en sträcka på 30 km. Kanske skedde den etappen med häst och vagn eller eventuellt en buss. Från Sundsvall till Göteborg reste Hulda säkerligen med tåg.

Sveriges järnvägsnät år 1904.

På Rolf Stens hemsida finns en bättre karta över järnvägsnätet från år 1904: www.historiskt.nu. Studerar man kartan så finner man att sträckan bör ha gått: Sundsvall - Ockelbo - Hallsberg - Falköping - Göteborg. Jag tar kontakt med Rolf och han har ett par förslag på hur resan kan ha gått till.

Rolf S berättar: "En resa med tåg från Sundsvall till Göteborg 1902 kan ha varit så här: Sundsvall - Ånge (Ostkustbanan var inte byggd ) - Krylbo - Hallsberg - Göteborg. Kan även ha varit från Sundsvall med ångbåt till Stockholm och byte till tåg vidare mot Göteborg."

Kredit: Samlingsportalen, Sveriges kommunikationer. Det finns ett annat alternativ, ångbåt hela vägen mellan Sundsvall till Göteborg. Kanske kan vara praktiskt med tanke på hur mycket bagage Hulda kan ha haft med sig. Men jag tror ändå tåg var vanligast. Till år 1904 hade järnvägsnätet byggts ut vilket gjordet det mer praktiskt.

Göteborg till Hull: Från Göteborg gick flera fartyg till England och Hull på östkusten. Enligt emigrantregistret så åkte hon med fartyget S/S Orlando tillhörande det engelska rederiet Thomas Wilson Sons & Co. Fartyget S/S Orlando byggdes år 1869 speciellt för Göteborgstrafiken.

Kredit: Samlingsportalen, Sveriges kommunikationer. Kanske Hulda såg den här annonsen när hon planerade hur hon skulle ta sig till USA via England. Kredit: Göteborg, Maritime Museum, Wikipedia. "Hull Steam-Ship Orlando, for Passenger Traffic to Sweden. Illustration for The Illustrated London News, 2 April 1870." Enligt emigrantdokumentet avgår fartyget från Göteborg den 22/6 1904 mot Grimsley. Det måste vara Grimsby de menar, den hamnen ligger 20 km innan hamnen i Hull i floden Humber.

Hull till Liverpool:

Från Hull på östkusten till Liverpool på västkusten var det i regel med tåg man färdades. Så bör Hulda också färdats. Många bedragare lurade emigranterna, sålde biljetter och hotellrum som inte fanns till ex. Man kan undra om Hulda behövde ta in på hotell både i Hull och Liverpool ?

Mer om att läsa hur denna tågresa kunde gå till:

• Migration from Northern Europe to America via the Port of Hull, 1848-1914

I Liverpool väntar nästa transport, ett fartyg som tar resenärerna över Atlanten.

Liverpool till New York: S/S Celtic, ångfartyget som Hulda for över med till USA, en resa på 10 dagar. Med hennes begränsade ekonomi måste hon färdats i 3:e klass som de flesta andra fick göra. Mer om RMS Celtic: RMS Celtic (1901) RMS Celtic Data om skeppet: Owned by White Star Line Built by Harland and Wolff, Belfast Put into service 1901 20,904 gross tons 214 meter long, 23 meter wide 2x steam quadruple expansion engines, twin screw Service speed 16 knots 2,859 passengers (347 first class, 160 second class, 2,352 third class) Built for White Star and Dominion Lines, in 1901 and named Celtic. Liverpool-New York service. Largest ship afloat 1901-03. Stranded in Cobh harbor and declared a total loss and Scrapped in 1928.

Några bilder finns på fartyget från juni 1904, då Hulda var ombord, se längst ned på sidan: S/S Celtic S/S Celtic på grund 1928: SS Celtic The liner S.S. "CELTIC" runs onto the rocks (1928)

Skeppslista:

Att hon åkte med ångfartyget S/S Celtic vet vi med säkerhet då flera dokument har gått att få tag i från denna resa. Har också läst någonstans att en resa på den tiden över Atlanten i 3:e klass kostade 16£. Hulda hade säkert inte haft så välbetalt arbete i Sverige och få besparingar, hon var ju bara 22 år. Kanske biljetten motsvarade ett halvt års lön för henne. Under de här åren var ett krav att man hade minst 30 $ för att få komma in i landet eller en bra förklaring på hur man skulle försörja sig.

Skeppslistan visar att Hulda Johanna Söderström avgick med båten S.S. Celtic från Liverpool den 24:e juni 1904 och ankom till New York den 3:e juli 1904. Väl i New York måste alla invandrare passera Ellis Island för ankomstkontroll. Blev man ej godkänd av någon anledning, brottsligt förflutet, sjukdom eller för lite pengar, var det bara att ta nästa fartyg hem igen. Nära 2% av emigranterna fick vända hem igen, mycket kostsamt och en personlig katastrof.

Har du släktingar som emigrerade till USA, prova att söka efter dom här: Statue of Liberty

New York till Rockford:

New York vara bara ett stopp på vägen för Hulda, i skeppslistan står det att slutdestination var 1118 3rd Avenue Rockford i Illinois. Resan från New York till Chicago gick troligen med tåg de här åren, tidigare var det vanligt man tog sig fram med flodångare. Man kan läsa i skeppslistan att Hulda hade 3/10£ med sig på resan, c:a 2 månadslöner. Hulda var inte ensam om att utvandra från Sverige, 1.3 miljoner gjorde det, framförallt mellan åren 1830 till 1926. 1926 infördes restriktioner i USA för invandrare och invandringen avtog därmed kraftigt. Många av svenskarna bosatte sig i Chicago och det var fler svenskar bosatta där än i Göteborg under slutet av 1800-talet.

Färden från New York till Rockford går i östlig riktning förbi de stora sjöarna, en sträcka på 1500 km.

Här är en intressant film på UR Play om emigrationen: Emigrationens århundrande.