Älvsjö
Gamla Ormkärr

Gamla Ormkärr

I Älvsjös utkanter finns rester av torpet Ormkärr. Det finns två torp, ett gamla Ormkärr och ett Ormkärr. Det senare ligger i dagens Hagsätra och revs på 1960-talet då nya Huddingevägen drogs fram. Den här sidan handlar om platsen där torpet gamla Ormkärr låg.

Mer info om Älvsjö:

• Älvsjö, Wikipedia

Älvsjö industriområde vid SL bandepå:

För att komma till gamla Ormkärr torp kan man antingen via Älvsjö industriområde gå över Östra Älvsjöskogen (övre pilen), eller Hagsätra naturreservat som det heter idag. Den andra vägen går också från industrområdet men söder om berget. Ruinen efter torpet ligger vid de nedre pilen.

Till torpet gamla Ormkärr över berget Östra Älvsjöskogen (Hagsätraberget):

Vägen från Älvsjö gård till gamla Ormkärr torp gick där den gula byggnaden står till höger, SL Bandepå. Här framför oss finns en öppning så vi kan gå in i skogen, det är Varuvägen vi står på. På lite olika kartor har jag sett namnen Östra Älvsjöskogen och på lite nyare kartor Hagsätraberget eller Älvsjöskogens naturreservat. Vi går in här och letar efter den gamla vägen.

Utrustad med fisheye på kameran för extra brett synfält ger vi oss in i skogen. En tydlig väg börjar här, den leder uppför mot berget som vi tolkat på Häradskartan att den ska göra. Fast den gick mer åt höger, under byggnaden som står där idag.

Här passerar vi en väg som viker av mot vänster, men tycker det är fel enligt kartan vi följer. Vi fortsätter rakt fram uppför backen.

En bit upp i backen och vi ser nu att detta är en ny väg som anlades på 1960-talet då de byggde upp industriområdet här. Vi fortsätter vidare uppför backen förbi huset.

Uppe på berget hittar vi flera stigar att följa här inne i skogen. Ingen stämmer perfekt med Häradskartan från c:a år 1900 eller den från år 1934. Ganska stenigt också, man kunde nog rida med häst här men knappast med vagn. Folk kanske mest gick fram till fots efter denna väg över berget.

Efter att ha gått här ett tag känns det som om vi är på villovägar.

Här är Häradskartan som vi följer i första hand: Kartbild.com . En stor fördel med Kartbildskartan är att man kan få GPSn att peka ut var man står på den. Stockholmskällans karta från år 1934 är också bra.

Gunilla sätter sig ned och detaljstuderar GPSn. Det här är fel väg.

Vi letar oss nedför berget till där vi startade, då springer vi på detta, en vilobänk. Vad gör den här ute i ödeskogen ?

Tillbaka där vi började, nu tar vi den väg som vi ratade i början, den går i sydöstlig riktning. Betydligt bättre väg som man skulle kunna komma fram över med häst och vagn. Den går dock 100-200 meter vid sidan av den väg som är ritad på de äldre kartorna, kan de ha slarvat när de gjorde Häradskartan ?

När vi går över ett sankt område ser vi hur de stensatt kanten längs färdvägen för att förstärka den. Det övertygar oss än mer att det är denna väg som användes för transporter till Älvsjö gård från gamla torpet Ormkärr.

Nu har vi passerat krönet och kan se ängen mellan träden där gamla Ormkärr ska ha legat. Här ligger några stenar på rad, vilken funktion de har haft vet vi inte.

Här står vi på tomtmarken till gamla Ormkärr. Skogsvägen vi kommit på ser vi i bakgrunden gå på tvären förbi. Det är drygt 50 meter väster från gamla Ormkärrs torp. Vi går upp här och följer den sista biten av skogsvägen ut till dagens promenadväg, grusvägen.

Gamla vägar gick aldrig i de låglänta område, de var vattensjuka och inte farbara stora delar av året. Längs bergskanter och grusåsar kom man upp en bit ovanför dessa områden och kunde anlägga vägar som gick att använda.

Här kommer den gamla vägen över berget ut till grusvägen sydväst om berget. Den fortsätter sedan rakt fram, går över en liten bro över ån och vidare in i dagens Ormkärr. Den här stigen står utsatt på Häradskartanr och stämmer ganska bra med vägen mellan gamla Ormkärr och Älvsjö gård. Följer man grusvägen där framme till höger och går upp längs bergskanten ser man några stensättningar. De formar några sorts dammar, de borde tillhört gamla Ormkärr men inte funnit de beskrivna.

Till torpet gamla Ormkärr via södra sidan:

Vi ett annat tillfälle börjar vi från andra sidan av Östra Älvsjöskogen. Där finns en ordentlig grusväg anlagd så det är lätt att gå här. Den börjar i Älvsjö Industriområde vid Grossistvägens vändplan. Längre fram i bilden syns en liten kulle på höger sida där vägen gör en högersväng. Där skall vi börja leta efter gamla Ormkärrs torp. Till vänster om vägen går en liten å fram, där går gränsen mellan Älvsjö och Ormkärr. Här låg även åkermarken som (nya) Ormkärr brukade, den brukades ända fram till omkring år 1950.

Här har på senare år en skylt kommit upp som informerar om gamla Ormkärr torp. Vi kan läsa att det har anor från 1600-talet. Den sista som bodde här var så sent som år 1821, därefter revs torpet. Nu ser man att det är helt fel årstid att leta efter gamla torpargrunder, gräset är alldeles för högt. Bättre på våren eller hösten. Men vi gör ett försök, vi har ju funnit den tidigare.

Karta år 1893:

På en äldre karta från år 1893 finns varken vägen över Östra Älvsjöskogens berg utsatt eller det gamla Ormkärrs torp, pilen pekar där torpet ska ha legat.

Det har funnits flera fastigheter här, inte bara boningshuset. Vi går upp en bit i bakom informations skylten, Gunilla tror hon funnit resterna efter en jordkällare här.

En liten bit nedanför det vi uppfattade som en jordkällare ligger några stenar på rad. Är det rester efter en mur eller är det en del av grunden till ladan som skall ha legat här ?

Kanske vi funnit grundstenarna till gamla Ormkärrs boningshus här. Fast det var mycket tydligare förra gången vi såg dem, vi blir lite osäkra.

Gunilla står antagligen vid en av boningshusets hörnstenar.

Här finns mer att läsa om gamla Ormkärr:

Mer info om Ormkärr:

• Ormkärr, Wikipedia

Stenformation, damm ?

Vi lämnar gamla Ormkärr torp och går till platsen där skogsvägen kom ut till grusvägen. Vägen till vänster går mot dagens Ormkärr, vägen till höger går mot järnvägen och dammarna som nämndes tidigare och även Kattsjön.

Häradskartan, ca år 1900:

1: Kattsjön, 2: Dammar, 3: Gamla torpet Ormkärr
När gamla torpet Ormkärr byggdes fanns ingen järnväg här. Kattsjön rann i en å förbi torpet. Bv på kartan står för Banvaktarstugan och alldeles ovanför ligger Älvsjö gamla IP. Berget är Östra Älvsjöskogen, dagens Hagsätraberget.

Vil följer grusvägen mot järnvägen och där berget viker av norrut går vi upp i skogen.

Här finns något som ser ut som ett stort grävt dike. På några ställen i diket ser det ut som det stått en stenbarriär, några raserade stenar syns liggandes på botten.

Diket fortsätter mot dagens SL vagndepå, den byggdes i slutet på 1960-talet. Vi har letat i arkiven och fornregister men inget nämner denna plats. Några stenformationer nämns men de ligger närmare grusvägen innan man kommer hit. Ser ut som något gammalt, kanske fungerat som karpdammar till Ormkärr torp.

Kattsjön:

Vi lämnar dammområdet och går mot järnvägen. Där röda pilen pekar bakom banvallen eller under den låg Katthavet, även kallat för Klappschaktet. Namnet kom från att man klappade (tvättade) kläderna där, det var även en badsjö. Detta finns beskrivet i Wilhelm Anderssons berättelse om gamla Ormkärr, Brännkyrka Hembyggdsförening, medlemsblad 29, 1967. I skogsbrynet till vänster rinner ån ut från Kattsjön.

Vi går ned till ån. Den ligger bakom hundrastgården som de anlagt här nyligen. Här har de gjort en liten fördämning.

Bara några meter ligger en groddamm, säkerligen därför fördämningen är lagd här. Här brukar inte vara så här igenväxt. Vanligen ser man grodor och vattenödlor simma omkring i dammen.

Vi följer ån vidare mot järnvägen.

Här slutar ån vid ett rör som går under järnvägsvallen.

Åter framme vid banvallen där Kattsjön låg. På 1860-talet gick bara två järnvägsspår här och de bör ha legat där de järnvägspåren går närmast oss. Den höga järnvägsvallen fanns inte då. Men då gamla Ormkärr byggdes fanns inte ens järnvägen här. På andra sidan järnvägen och till höger låg banvaktarstugan nära gamla Älvsjö IP. Mer att läsa om banvaktarstugan: Älvsjö gamla IP.

Här finns mer att läsa om Älvsjöskogen:

• Älvsjöskogen, Wikipedia