English
|
Advertisement / Annons: |
Mina vedermödor på nätterna:
|
Innehåll:
|
Min Nattbok: 2024-08-25, Säsongstart augusti 2024Nu har vi kommit mot slutet av augusti, då kan man säga att astronomisäsongen startar i Sverige. Normalt brukar jag börja med Perseiderna i mitten av augusti men i år blev jag lurad på det av massiva moln. Ikväll lovas det dock klart väder från SMHI. Försökte locka med några kamrater ut på Björnö naturreservat, men det är söndag och många ska till arbetet i morgon. Ändrade mina planer och kör från balkongen ikväll istället. Här får ni följa förberedelserna där. Uppställning av utrustningen på balkongen:
Som ni kanske läst håller jag på att modernisera min utrustning, den nya Nikon & Pentax 645. Men jag har låtit min wide field utrustning vara som den är för att ha något att använda innan det nya är driftklart. Min fasta utrustning består av en SkyWatcher EQ6 Synscan pro montering. Till den kan jag montera på diverse olika optiska utrustningar, ikväll blir det mitt 300 mm f/4 objektiv och Canon 6D full frame kamera. Den står på balkongen under astronomisäsongen. Här har jag precis ställt ut den och skall göra lite grovinställningar. Som synes tidigt på säsongen, teleskopet får samsas med blommorna och köksträdgården. 
På balkongens golv har jag målat ut markeringar var stativbenen skall stå. Jag kan inte se polstjärnan från balkongen så detta underlättar, behöver bara göra en drift anligne mot polinställningen. Mekanisk kalibrering av RA och DEC axlarna:
RA axeln skall justeras till sitt parkeringsläge. Till det andvänder jag en digital vinkelmätare vilket underlättar inställningen och det blir hög precision. 
DEC axeln skall också justeras. Antingen gör jag det med samma vinkelmätare eller använder det inbyggda vattenpasset. Båda dessa justeringar går att göra på ett par minuter och måste alltid göras när jag är ute på fältet. Strömförsörjning:
Sedan ansluter jag strömförsörjningen. Den vita lådan är strömfördelningen till olika förbrukare. De har var sin säkring och upp till 3 st enheter kan anslutas. Det är en tidig version, den senaste har automatsäkringar och är mycket kompaktare, nya versionen av power splitter. Volt och ampermetern är mycket användbara vid felsökning. När utrustningen står på balkongen använder jag ett strömförsörjningsaggregat som är anslutet till nätspänningen. 
Inne i tomatdjungeln har jag installerat ett uttag så att strömförsörjningsaggregatet kan stå säkert inomhus. Här finns också ett LAN uttag till det lokala nätverket. 
På insidan finns motsvarande anslutningar. 
Strömförsörjningsaggregatet är på 13.4 Volt, batterispänning, alltså inte exakt 12 Volt. Monteringen fungerar bättre vid den spänningen. Upp till 10 Amper kan den leverera, men det är sällan mer än 3 Amper behövs. Av säkerhetskäl skall nätagregatet vara anslutet via en jordfelsbrytare. Uppstart:
Den här utrustningen är en del av min portabla. Då är det viktigt att kunna ansluta till den via Raspberryns WIFI hot spot som den lägger ut. Det var anledningen till att jag inte anslöt LAN kabeln tidigare. Jag vill prova att min platta får kontakt med astroservern via WIFI. Det var inga problem att logga in på astroservern. Nu kan jag se att den fått in rätt tid och datum från GPSn. Brukar vara stora problem med detta, idag fungerade det dock utmäkrt. En viktig regel, flytta aldrig några USB kablar. Kan bli en mardröm att få igång systemet igen om man är ute på fältet. Det här var bara ett test inför framtida nattutflykter. Nu kan jag koppla utrustningen till det lokala nätverket och köra från den stationära datorn, plattan är ganska svår att navigera från. 
Dags att ansluta LAN kabeln till Raspberryn (astroservern). Den får kontakt direkt, hade jag gjort det tidigare hade synkningen av klockan skett mot nätet, inte GPSn, då hade jag inte sett om GPSn fungerade. Nu är allt färdigt för uppstart. Det första som behöver göras är att fintrimma polinställning med en drift aligne. Brukar gå att lösa på 20 minuter bra kvällar, dåliga tar det timmar, vanligen GPSn klockan som krånglar. Klockan 21:30 var det tillräckligt mörkt för att jag skulle kunna göra en polinställning. Avvikelsen var från början mindre än en grad och efter justering blev den mindre än 3" vilket är mycket bra. Nu rör jag inte den mekaniska inställningen mer och kan då följa hur den ändras över tid månaderna som kommer. Klockan 22:00 startar jag en fotosekvens på Andromedagalaxen, det är bara den här tiden på året den är synlig från vår balkong. Börjar med en testserie på 30 st 60 sekunders exponeringar. Blir de bra kan jag fortsätta, astronomiskt mörker börjar inte förrän kl 23:30 och håller på till kl 02:00 i slutet av augusti. Det är då det är bra att fotografera. Dessutom fram till c:a kl 22 lyser belysningen från idrottsplatsen upp himlen, ett kraftigt orange sken som ruinerar bilderna. Klockan 00:00, nu råder astronomiskt mörker och himlen är utan moln. Jag har före tolvslaget startat ytterliggare en fotosekvens, nu 120 x 60 sekunder. Optiken är ett f/4 system så även den korta exponeringen ger ganska mycket. 
En snabbbearbetning av bilderna för att se om något fastnade. Av 140 fotografier jag tog kunde jag använda 72 vilket är de som är stackade i bilden ovan. De som raderades var dels de som togs i början innan det blivit ordentligt mörkt. Sedan sent på natten kom det hinder in i synfältet. Ganska okej ändå med tanke vilken ljusförorenad miljö den är tagen ifrån, Bortle 9, värsta möjliga. 72 minuters exponering vid f/4 och iso1600. Canon 6D kameran fungerar bäst vid det isotalet vid astrofotografering. /Lars
|
| Go Back |