Astrofriend's homepage

www.astrofriend.eu
Search Astrofriend's homepage:

Valid CSS!

All pages shall now have been validated

Info Cookies (Kakor) / GDPR

Navigation

Advertisement /
Annons:

Astronomy News

Advertisement / Annons:

Impact craters


Content:

  1. Impact craters overview English
  2. Meteoritkratern Dellen i Sverige Swedish
  3. Meteoritkratern TOR i Sverige Swedish
  4. Meteorites at Naturhistoriska Riksmuseet English

3, Meteoritkratern TOR:

Hur en ”vanlig” bilresa blir en spännande upptäckt av:

”TOR - ett stjärnskott i Härjedalen”

Jag och min flickvän talade redan hösten 2004 om att göra en bilresa upp genom Sverige. I slutet av juni i år 2005 gav vi oss iväg till slut. Att vi skulle göra några upptäckter med astronomisk anknytning fanns inte med ens i våra mest avlägsna planer.

Uppresan:

Meteoritkrater TOR, Sweden

Vi ger oss iväg från Stockholm den 20:e juni. Färden norrut går i långsam takt fram på småvägarna genom Uppsala, Bollnäs, Ytterhogdal. Inne på 3:e dagen börjar norrlandskänslan infinna sig. Fjällkedjor med vackra älvar i dalarna uppenbarar sig. Det är också i kväll vi kommer göra den för vår del stora upptäckten.


Vi åker längs de vackra norrlandsvägarna. Längs vägen finns felra sjöar och vi ser hur de fiskar i vattendragen vi passerar.

Meteoritkrater TOR, Sweden

Klockan närmar sig nio på kvällen och vi börjar planera var vi skall bo för natten. Stannar bilen och ringer runt och till slut finner vi ett hotell i Funäsdalen som vi bestämmer oss för. In i bilen och lämnar Sånfjället där vi befinner oss och ut på väg nr 84 i nordöstlig riktning.


Upptäckten:

Meteoritkrater TOR, Sweden

Vi kommer ut på en lång raksträcka och då när det endast är några kilometer kvar till Funäsdalen står det en stor vit skylt vid höger vägkant med texten:

"Meteoritkrater"

Foten hamnar på bromspedalen och vi svänger in på parkeringen för att undersöka vad detta är. Kratern i Siljan har man ju hört talas om men den här? Redan på parkeringen kan vi på en skylt läsa: ”TOR – postglacialt meteoritnedslag i Funäsdalsfjällen för 2000 år sedan”


Här befinner vi oss nära Funäsdalen och där ligger meteoritkratern TOR.


Stigen till kratern:

Läser vidare att kratern finns endast ett par hundra meter in i skogen, nyfikna springer vi till stigen som leder fram till den.

Meteoritkrater TOR, Sweden

Stigen visar sig vara en väl iordningställd gångväg byggd av plank så att vilsna turister inte kommer bort sig i norrlandsskogarna!


Kratern TOR:

Efter en rask promenad kommer vi fram till kratern och kan få en överblick av den.

Meteoritkrater TOR, Sweden

Här är står vi vid randen av kratern, den är imponerande. Fotografiet är taget söderifrån, den riktning som meteoriten kom ifrån, här är vallen inte lika brant/hög.

Det mest fantastiska är att den antas vara endast 2000 år gammal. Glaciärisen som låg över Skandinavien för 10000 år sedan har effektivt ”slipat” bort alla äldre kratrar så att de är svåra att se idag, men den här meteoriten kom efter isen. Åldern har bestämts med Kol 14-metoden. Se bilden ovan och jämför kratern med bänkarna i bakgrunden samt trädens storlek så framgår hur stor kratern är. Här vid kratern finns också ett antal skyltar med information om den.

Här är några utdrag:

”Egentligen är det först under 1900-talet som forskare börjar intressera sig för platsen och om det verkligen rör sig om en nedslagsplats. 1994 genomförs en snabbare exkursion och 1995 är man tillbaka med en större expedition”

”Meteoriten har kommit in från söder och har haft en nedslagsvinkel som varit mindre än 45 grader. Resultatet blev en nästan cirkelrund krater, omgiven av en hästskoformad vall som är öppen mot nedslagsplatsen, söder.” Meteoriters hastigheter brukar vara omkring 36000 km/h (10 km/sek) eller mer relativt jorden."

Några data från forskarnas expedition:
Kraterns diameter – 44 meter
Kraterns djup – 4,8 meter
Kraterns volym – 1700 m3
Vallens högsta höjd – 2,5 meter

Den sista informationstavlan berättar:
"Det här är den enda kända post-glaciala nedslagsplats man funnit i vårt land. Men statistik visar att det borde finnas 40 till 50 stycken nedslagsplatser i Sverige, och chanserna att finna dom borde vara rätt goda."

När vi promenerar tillbaks till bilen observerades flera ”gropar” och en stor sjö, fantasin satte genast fart och man tänker sig en skur av meteoriter som slagit ned här. Ett annat alternativ är det mer trista antagandet att de här groparna inklusive TOR är orsakade av något annat naturfenomen. Någon ytterliggare information hittade vi inte här. Hur det nu än var med TOR så fick vi i varje fall en mycket spännande upplevelse. Mer information skall letas upp när vi är hemma.


Resan efter kratern:

Meteoritkrater TOR, Sweden

Vi fortsätter vår färd på de långa norrlandsvägarna. För att nämna något om vår resa efter kraterupptäckten:

Efter att ha övernattat på hotellet i Funäsdalen fortsätter vi upp till Flatruet. Sveriges högst belägna landsväg går här på en höjd av 975m, en fantastisk utsikt möter oss. Längre än så kommer vi inte norrut, vi vänder söderut. I Fulufjällets nationalpark tittar vi på Sveriges högsta vattenfall, ca 100 meter högt. Passerar Dalarna under Midsommar, de friar midsommar på olika dagar och vi hinner med flera. Några dagar senare är vi hemma igen, en vecka ute på gamla landsvägarna.


Några veckor senare:

Efter att ha kommit hem sökte jag på internet efter mer information samt tog kontakt med Jan-Olov Nyström på Naturhistoriska Riksmuseet, han är 1:e intendent där på sektionen för mineralogi. På min fråga om det finns flera liknande kratrar att se i Sverige svarade Jan-Olov:
Några kratrar efter stora meteoriter finns inte i Sverige. Däremot finns det flera strukturer efter meteoritnedslag (= djupare snitt); själva kratrarna har eroderats bort.

Om man vill se en riktig meteoritkrater på nära håll rekommenderar Jan-Olov att besöka Kaalijärvi i Estland. Jag får också några intressanta länkar för den som vill studera närmare. De finns samlade på inledningssidan Meteorite Impacts.

Här på internet finns motstridiga uppgifter om TOR verkligen är en krater orsakad av en meteorit. Lite trist att läsa, en av författarna verkar dock något osäker på att han studerat rätt krater. Beskrivningen stämde inte heller med den krater vi såg. Herbert Henkel på KTH har jag ännu inte kommit i kontakt med, förutom TOR har han även undersökt Björkö-strukturen. Som synes är TOR unik med sin unga ålder, och enligt forskarna bör det finnas drygt 40 sådana till i Sverige. Kanske är det Du som upptäcker nästa krater?

Go Back to content

Go Back

Advertisement / Annons: