Västra Stambanan
den äldre dragningen över
Liljeholmen, före år 1930

Innehåll:

De olika befästningarna:

1. Introduktion och ångloken
2. Årstaberg / Årstadal
3. Liljeholmen Södertäljevägen och Stationshusen
4. Liljeholmen Lokverkstaden och Liljeholmskajen
5. Godsmagasin och stickspår mot Gröndal
6. Tågbron över Årstaviken
7. Hornstull
8. Zinkensdamm
9. Södra Station

Jag har lagt in en hel del egna antaganden med ledning av de gamla fotografierna, ha lite överseende om att det kan finnas fel i dessa antaganden. När jag får fram kompletterande matrial som visar att det jag skrivit är fel rättar jag till det. Det är ett detektivarbete som aldrig tar slut, med andra ord, den här sidan blir aldrig färdig.

Västra Stambanan

6. Västra Stambanan, Tågbron över Årstaviken:

Tågbron över Årstaviken:

Historiska arkivbilder:

Här har en konstnär avbildad tågbron över Årstaviken. 1870 borde det varit dubbelspårig trafik på bron, men på avbildningen ovan ser den enkelspårig ut vilken den var till år 1868. Loket ser likt ut de jag lagt in på den inledande sidan, tillex. ångloket SJ F 72 Njord. Svängbron för passerande fartyg fanns på plats redan då bron invigdes år 1860. Sockerbruket vid Tanto hade egen brygga och även industrierna vid Årstadal. Alla de fartygen måste passera denna järnvägsbro. Bakom syns den pontonbro som ledde in gåendes och hästtransporter till Södermalm. Huset i bakgrunden till höger är spritfabriken på Reimersholme, huset till höger mellan broarna bör vara Ligna Snickerifabrik.

Ett foto tagit 30 år senare, ca år 1903 visar hur tåget passerar in mot Södra Station. Nu har järnvägsspåren på bron blivit dubbelspåriga. Till vänster ser vi hörnet på Ligna Snickerifabrik och dess kaj för fartygen. Kontaktledningen närmast är för spårvagen som nu elektrifierats. Järnvägsspåren verkar däremot inte fått några kontaktledningar för eldrift uppsatt det här året, det kom först på 1920-talet. Liljeholmens/Gröndals hamn är inte byggd än utan det är en enkel träbrygga närmast tågbron. Alldeles till höger om fotot byggs år 1915 en provisorisk bro tills den nya Liljeholmsbron invigs år 1928.

Här fann jag ett kort på den provisoriska bro man byggde år 1915 i väntan på att första Liljeholmsbron skulle bli klar till år 1928. På denna provisoriska bro gick spårvagnen men aldrig järnväg. Viss sammanblandning med järnvägsbron i kommentaren om detta foto, se länk ovan. Intressant att se att även denna precis som gamla järnvägsbron hade en svängbro. Första gången jag ser det på bild. Bron var antagligen till stora delar byggd i trä förutom svängbron.

Alldeles hitom där bron går iland vid Hornstull kommer på 1930-talet Liljeholmsbadet ankras upp, ett flytande bad.

Under sommarmånaden juni år 1919 pågår arbetet med att bygga en modernare stensatt kaj i Liljeholmen/Gröndal. Dagens Liljeholmsbroar står ungefär där bakändan på ångloket står. I bakgrunden syns den gamla tågbron, längs banvallen växer det träd som en allé längs med järnvägsspåren. Lite märkligt med tanke på att det går ånglok här som ger ifrån sig gnistor vilket medför stor brandfara. Idag får inte ens musiejärnvägarna köra med sina ånglok under sommarmånaderna.

Den första av Liljeholmsbroarna på plats till vänster, kanske också invigd, det skedde år 1928. Något senare invigs också Årstabron, den bro där tågen skall gå på i fortsättningen. Vi ser alltså här ett ånglok som far fram längs gamla tågbron kanske endast något år innan den rivs. Det närmaste fundamentet där svängbron står på verkar idag vara en del av dagens Liljeholmskaj, här är det vatten mellan fundamentet och kajen. Det yttre brofundamentet just under loket finns även det kvar än idag. Man kan fundera lite på svängbron, den var från början byggd för enkelspår och byggdes om år 1868 till dubbelspår. Kunde man använda något av den gamla konstruktionen eller fick allt byggas om ? Tågbanan är nu elektrifierad och kanske det redan då var ovanligt med ångdrivna lok.

Ännu ett fotografi tagit undefär samma år som det ovan. Här finns inget tåg med som skymmer utsikten. Jag lägger märke till en intressant detalj. Borta på andra sidan vattnet tycks spåren inte ligga i markplan utan gå på en ca 3 meter hög banvall.

Samma bild men beskuren och uppförstorad där tågspåren anländer vid Hornstull. Jämför jag med gamla kartor på Stockholmskällan så ser jag att det fanns en bro vid ett avsnitt på banvallen. Pilen markerar var denna bro över vägen bör ha varit. Alldeles till höger av denna pil nere på vägen parkerade vi vår bil när vi arbetade med vår båt på vinteruppläggningsplatsen. Denna banvall finns väl bevarad i minnet, även om det är först nu jag har förstått det var just en banvall för tåget, trodde tågrälsen gick där vägen låg. På den tiden fanns ingen väg längs med vattnet som det gör idag. Vägen som gick under bron var en avstickare från Hornsgatan.

En vy över hur Liljeholmsbroarna ser ut idag år 2022.

Det sorgliga slutet för denna del av järnvägslinjen. Tåg trafiken lades ned år 1929 och kort därpå muddras banvallen bort. Den nya Liljeholmsbron medger passage av mycket större fartyg och en ny ränna muddras upp utanför där den gamla farleden gick vid svängbron. Årstabron är invigd och nu går tågtrafiken här, dessutom har Hammarbyslussen invigts där stora fartyg kan passera igenom. På fotografiet syns fortfarande den gamla svängbron. I bakgrunden ses nya tågbron gå över Årstaholmarna.

Det här kortet är tagit efter de muddrat bort banvallen och vi ser i riktning mot Liljeholmen. SJs verkstäder är fortfarande kvar, men i de närmaste byggnaderna flyttar Galvaniseringsfabriken in några år senare. Troligen hade redan SJ hållit på med galvanisering av ledningstolparna och att de nu sålde den delen till just Galvaniseringsfabriken.

2000-talet:

Ett kort taget på våren år 2007 då jag promenerar runt i Liljeholmen. Här ser man tydligt brofästet från år 1860 för den gamla järnvägsbron och fundamentet för svängbron finns kvar också. Kajen har breddats så fundamentet ligger delvis under denna idag.

Idag år 2022 är det betydligt mer igenväxt, men fundamenten finns kvar. Under trädet till höger ligger resterna av fundamentet till svängbron. I mitten det yttre fundamentet, ända hit gick banvallen från andra sidan, så nästan hela passagen för fartygen var avspärrat av järnvägens banvall. I nya farleden har kraftiga avbärare tillkommit på senare år för att förhindra att fartygen ska köra in i bron av misstag. För inte så många år sedan höll det på att gå illa. Kranfartyget Lodbrok körde in i Essingebron. Tänk er om bron rasat, vilka enorma konsekvenser det skulle ha fått.

Ute i vattnet på andra sidan vattnet ser man den järnvägsbank som järnvägen fortsatte på väg mot Södra Station. Då år 2007 fanns fortfarande bensinmacken kvar. Där tankade vi vår båt många gånger på 1960-talet. Järnvägsbanken för tågen fortsatte mycket längre ut över vattnet än vad den gör här, själva tågbron var ju endast svängbron. Det var inte förrän på 1930-talet när Hammarbyslussen byggdes som större krav kom, broarna måste kunna släppa igenom de betydligt större fartyg som nu kunde passera.

Idag 2022 är bensinmacken ersatt av en restaurang, säkerligen mer lönsamt. Men var skall alla fritidsbåtar tanka ?

Vi går nu uppför trappen till Liljeholmsbron och får ett fågelperspektiv över brofundamenten. En fritidsbåt har förtöjt där och fått sin egen ö i Stockholm. Den äldre västra Liljeholmsbron har också haft tågtrafik, men det har varit spårvagn.

Mer information om Liljeholmsbron (broarna):

• https://sv.wikipedia.org/ wiki/ Liljeholmsbron (Liljeholmsbron, Wikipedia)
• https://stockholmskallan. stockholm.se/ post/ 19660 (Liljeholmsbron inviges, Stockholmskällan, film från år 1954)

Vid Liljeholmsbrons östra del kan vi se ner på gamla banvallen. Där bilarna är parkerade är den banvall som går ut i Årstaviken. Till vänster fortsatte banvallen längs kanten upp i bild. Ca 30 meter till vänster om gångvägen där folk går till vänster om cirkustältet. På 1960-talet som jag har minnen från gick den dåvarande bilvägen nedanför den gamla banvallen. Det ser ut som de fyllt ut marken ganska mycket. Förr var här i tiden plan mark förutom banvallen, vi drog de stora båtarna för hand på en vagn när de skulle sjösättas, det hade aldrig gått att göra om marken hade lutat.

Nere på markplan i Lignaområdet. Här ser vi ut över banvallen som går ut över Årstaviken. Precis här gick järnvägsrälsen. Banvallen var högre på den tiden, speciellt i den änden mot Hornstull. Gamla kartor visar att det var ett enkelspår medan jag kan läsa att sträckan Liljeholmen - Tanto byggdes om till dubbelspår redan år 1868.

Det vita huset som ligger och flyter på vattnet i bakgrunden är Liljeholmsbadet. Det installerades här år 1930 men låg då närmare hitåt, då hade tågtrafiken upphört för ett år sedan på denna sträckning. Till höger låg Ligna Snickerifabrik till början av 1900-talet, troligen deras brygga som Liljeholmsbadet var förankrat vid de första åren.

Här finns mer att läsa om Liljeholmsbadet:

• https://sv.wikipedia.org/ wiki/ Liljeholmsbadet (Liljeholmsbadet, Wikipedia)

Här vid bryggan till Lignas Snickerifabrik låg badet ursprungligen förtöjt. Här syns bryggan ligga utanför planket till fabriken, så det kanske är Stockholm Stads båtbrygga för transporter. Om det är så skall det gå att hitta en turlinje får ångbåtarna och se om de förtöjer här.