Astrofriend's homepage

www.astrofriend.eu
Search Astrofriend's homepage:

Valid CSS!

Alla sidor skall nu vara validerade

Information Kakor (Cookies)

Navigation

Advertisement /
Annons:

Advertisement / Annons:

Västra Stambanan
den äldre dragningen över
Liljeholmen, före år 1930


Innehåll:

De olika befästningarna:

  1. Introduktion och ångloken
  2. Årstaberg / Årstadal
  3. Liljeholmen Södertäljevägen och Stationshusen
  4. Liljeholmen Lokverkstaden och Liljeholmskajen
  5. Godsmagasin och stickspår mot Gröndal
  6. Tågbron över Årstaviken
  7. Hornstull
  8. Zinkensdamm
  9. Södra Station

Jag har lagt in en hel del egna antaganden med ledning av de gamla fotografierna, ha lite överseende om att det kan finnas fel i dessa antaganden. När jag får fram kompletterande matrial som visar att det jag skrivit är fel rättar jag till det. Det är ett detektivarbete som aldrig tar slut, med andra ord, den här sidan blir aldrig färdig.

Västra Stambanan, Stockholm före år 1930

Västra Stambanan

1. Introduktion, Västra Stambanan:

Tågtrafiken till och från Stockholm har alltid varit viktig sedan dess tillkomst år 1860. Första åren var den norra och södra tågtrafiken ej sammankopplad, det skedde först år 1871 då Sammanbindningsbanan invigdes. Jag har under många år gått längs den tidiga dragningen från Södra Station till Liljeholmen. Denna sträckning fanns kvar till år 1929 då den flyttades till nya Årstabron.

Man kan fortfarande få sig en uppfattning av hur järnvägen varit dragen. Nybodatunnlarna finns kvar. Spårområdet i Liljeholmen finns delar kvar av. Delar av banvallen vid Hornstull Strand finns kvar. I Drakenbergsparken går gångbanan ungefär där rälsen låg. Det finns också en husgrund till ett magasin som låg längs järnvägen. I trakterna kring Zinkensdamm finns en hög och lång mur bevarad. Södra Station har den gamla tunneln till Sammanbindningsbanan bevarad. Så nog finns det saker att gå runt att titta på om man bara vet vad man skall se efter.

Det jag berättar här är till mina egna bilder som tagits under 2000-talet. De har kompletterats med historiska bilder samt att jag lagt in många länkar med information för den som vill fördjupa sig i detaljerna.


Berättelsen var tänkt att vara uppdelad i 4 etapper, men det har framkommit så mycket gamla bilder och information att jag fått utöka det till 9 etapper. De går från Årstaberg till Södra Station på Södermalm.

Delutsnitt Liljeholmen till Södermalm, källa: Stockholmskällan, karta år 1934 Kartritare: Stockholms Fastighetskontor
Kredit: Stockholmskällan, karta 1934
Delutsnitt Liljeholmen till Södermalm.

På denna karta över Stockholm utgiven år 1934 syns både den äldre tågbron från Liljeholmen till Hornstull och den nya Årstabron över Årstaholmarna. Den gamla bron börjar rivas 1929 och rivningen av rälsen och byggnader fortsätter en bit in på 1930-talet.

Några viktiga händelser:
Järnvägs förbindelsen invigs år 1860 från Södertälje till Södra Station.
Sammanbindningsbanan mellan Södra Station och Stockholms Central Station invigdes år 1871 och den var dubbelspårig redan från början.
Redan innan hade sträckan Liljeholmen - Tanto år byggts om till dubbelspår år 1868.
Stockholm - Södertälje elektrifierades år 1926.
Sträckan över Liljeholmen flyttas till nya Årstabron år 1929.

Liljeholmen växte med åren till ett stort industriområde runt järnvägen och det finns mycket bildmatrial från förr. Här finns en fin text om gamla Liljeholmen:


Nya Liljeholmens Station:

En av de större konstruktionerna längs denna järnvägssträckning var stationshuset byggdes år 1911 i Liljeholmen. Den revs år 1959 när jag bara var något år gammal så jag har inga minnen från stationen. Det var den tredje stationsbyggnaden på den här platsen.

Liljeholmens stationshus före rivningen 1959, källa: Stockholmskällan Fotograf: Petersens, Lennart af
"Liljeholmens stationshus före rivningen 1959"
Kredit: Stockholmskällan

Liljeholmens härliga gamla stationsbyggnad som tyvärr inte fick stå kvar.

Västra Stambanan som gick mellan Göteborg och Södra Station i Stockholm påbörjades att byggas redan år 1856. Den invigdes år 1862 hela sträckan till Göteborg. Här finns mer att läsa på Wikipedia:


Ångloken som har anknytning till Liljeholmen:

För er ångloksfantaster har jag här tagit med de bilder jag hittat på ånglok med anknytning till Liljeholmen. I Liljeholmen hade Statens Järnvägar en stor verkstad för underhåll av lok och vagnar. Efter år 1929 verkar den mer och mer ha avvecklats då tågens genomfartstrafik flyttades över till den nya Årstabron. Tågen nedan är sorterade i den tidsordning de fotograferats.

Statens Järnvägar, SJ Cd 56Statens Järnvägar, SJ B 10 SÖDERTELJE. Källa: Digitalt Museum Fotograf: Okänd
"Statens Järnvägar, SJ B 10 SÖDERTELJE"
Fotograferad: 1866
Kredit: Digitalt Museum

Mer att läsa om B loken första serien:


Statens Järnvägar, SJ F 72 Njord. Källa: Digitalt Museum Fotograf: Okänd
"Statens Järnvägar, SJ F 72 Njord"
Fotograferad: 1874
Kredit: Digitalt Museum

Mer att läsa om F loken första serien:


Statens Järnvägar, SJ H 154 Gerda. Källa: Digitalt Museum Fotograf: Okänd
"Statens Järnvägar, SJ H 154 Gerda"
Fotograferad: 1874
Kredit: Digitalt Museum
Något beskuren
Statens Järnvägar, SJ Ga 169 Roland. Källa: Digitalt Museum Fotograf: Okänd
"Statens Järnvägar, SJ Ga 169 Roland"
Fotograferad: 1905 (efter 1905)
Kredit: Digitalt Museum
Statens Järnvägar, SJ S 1052. Källa: Digitalt Museum Fotograf: Okänd
"Statens Järnvägar, SJ S 1052."
Historik: "S 1052 levererades till I distriktet 27 juli 1910. Loket flyttades till IIID 1921. 1923 försåg loket med apparater för Knorrbroms vilket det saknar här.
Tillverkad av: Motala Verkstad 1910. Tillverkningsnr.: 441 Längd: 11,8 m.
Ångtryck: 12 kg/cm² Mat. vikt: 47,4 ton Tjänstevikt: 60 ton
DrivhjulsØ: 1,53 m. Kol: 2 ton Vatten: 7 m³ Hastighet: 80 km/h. Antal: 46 stk.
"
Fotograferad: 1920 (cirka)
Kredit: Digitalt Museum

Mer att läsa om S loken:


Statens Järnvägar, SJ N 1245. Källa: Digitalt Museum Fotograf: Okänd
"Statens Järnvägar, SJ N 1245 saknar här överhettare vilket loket fick 1925. Belysningen ändrades till förenklad AGA med samma lyktor 1918. Vagnen som växlas är en I3 eller kanske redan Is."
Fotograferad: 1922
Kredit: Digitalt Museum

Mer att läsa om N loken:


Statens Järnvägar, SJ Ke 960. Källa: Digitalt Museum Fotograf: Okänd
"Statens Järnvägar, SJ Ke 960 fick förenklad AGA-belysning 1918 och kom tillbaka till Stockholm från IV distriktet 1921. Denna serie Ke-lok, 958-961, var den första att levereras med skorstenar utan ledskenegnistsläckare. 960 fick aldrig överhettare."
Fotograferad: 1922
Kredit: Digitalt Museum
Statens Järnvägar, SJ Ab1 40 Heimdal. Källa: Digitalt Museum Fotograf: Okänd
"Statens Järnvägar, SJ Ab1 40 Heimdal"
Fotograferad: 1922
Kredit: Digitalt Museum

Mer att läsa om A loken första serien:


Underhåll av ånglok. Statens Järnvägar, SJ Cd 563. Källa: Digitalt Museum Fotograf: Okänd
"Underhåll av ånglok. Statens Järnvägar, SJ Cd 563."
Text på baksida: "SJ lok nr 563. Litt: Cd, Tillv. Nohab år 1899. Foto från Liljeholmen verkstad år 1929"
Fotograferad: 1929
Kredit: Digitalt Museum

Mer att läsa om C loken:

Go Back to content

Go Back
Fortsättning nästa sida

Advertisement / Annons: