Advertisement / Annons: |
Västra Stambanan
|
Västra Stambanan |
1. Introduktion, Västra Stambanan:Tågtrafiken till och från Stockholm har alltid varit viktig sedan dess tillkomst år 1860. Första åren var den norra och södra tågtrafiken ej sammankopplad, det skedde först år 1871 då Sammanbindningsbanan invigdes. Jag har under många år gått längs den tidiga dragningen från Södra Station till Liljeholmen. Denna sträckning fanns kvar till år 1929 då den flyttades till nya Årstabron. Man kan fortfarande få sig en uppfattning av hur järnvägen varit dragen. Nybodatunnlarna finns kvar. Spårområdet i Liljeholmen finns delar kvar av. Delar av banvallen vid Hornstull Strand finns kvar. I Drakenbergsparken går gångbanan ungefär där rälsen låg. Det finns också en husgrund till ett magasin som låg längs järnvägen. I trakterna kring Zinkensdamm finns en hög och lång mur bevarad. Södra Station har den gamla tunneln till Sammanbindningsbanan bevarad. Så nog finns det saker att gå runt att titta på om man bara vet vad man skall se efter. Det jag berättar här är till mina egna bilder som tagits under 2000-talet. De har kompletterats med historiska bilder samt att jag lagt in många länkar med information för den som vill fördjupa sig i detaljerna. Berättelsen var tänkt att vara uppdelad i 4 etapper, men det har framkommit så mycket gamla bilder och information att jag fått utöka det till 9 etapper. De går från Årstaberg till Södra Station på Södermalm. Kartritare: Stockholms FastighetskontorKredit: Stockholmskällan, karta 1934 Delutsnitt Liljeholmen till Södermalm. På denna karta över Stockholm utgiven år 1934 syns både den äldre tågbron från Liljeholmen till Hornstull och den nya Årstabron över Årstaholmarna. Den gamla bron börjar rivas 1929 och rivningen av rälsen och byggnader fortsätter en bit in på 1930-talet. Några viktiga händelser: Liljeholmen växte med åren till ett stort industriområde runt järnvägen och det finns mycket bildmatrial från förr. Här finns en fin text om gamla Liljeholmen:
Nya Liljeholmens Station:En av de större konstruktionerna längs denna järnvägssträckning var stationshuset byggdes år 1911 i Liljeholmen. Den revs år 1959 när jag bara var något år gammal så jag har inga minnen från stationen. Det var den tredje stationsbyggnaden på den här platsen. Fotograf: Petersens, Lennart af"Liljeholmens stationshus före rivningen 1959" Kredit: Stockholmskällan Liljeholmens härliga gamla stationsbyggnad som tyvärr inte fick stå kvar. Västra Stambanan som gick mellan Göteborg och Södra Station i Stockholm påbörjades att byggas redan år 1856. Den invigdes år 1862 hela sträckan till Göteborg. Här finns mer att läsa på Wikipedia:
Ångloken som har anknytning till Liljeholmen:För er ångloksfantaster har jag här tagit med de bilder jag hittat på ånglok med anknytning till Liljeholmen. I Liljeholmen hade Statens Järnvägar en stor verkstad för underhåll av lok och vagnar. Efter år 1929 verkar den mer och mer ha avvecklats då tågens genomfartstrafik flyttades över till den nya Årstabron. Tågen nedan är sorterade i den tidsordning de fotograferats. Fotograf: Okänd"Statens Järnvägar, SJ B 10 SÖDERTELJE" Fotograferad: 1866 Kredit: Digitalt Museum Mer att läsa om B loken första serien:
Fotograf: Okänd "Statens Järnvägar, SJ F 72 Njord" Fotograferad: 1874 Kredit: Digitalt Museum Mer att läsa om F loken första serien:
Fotograf: Okänd "Statens Järnvägar, SJ H 154 Gerda" Fotograferad: 1874 Kredit: Digitalt Museum Något beskuren Fotograf: Okänd "Statens Järnvägar, SJ Ga 169 Roland" Fotograferad: 1905 (efter 1905) Kredit: Digitalt Museum Fotograf: Okänd "Statens Järnvägar, SJ S 1052." Historik: "S 1052 levererades till I distriktet 27 juli 1910. Loket flyttades till IIID 1921. 1923 försåg loket med apparater för Knorrbroms vilket det saknar här. Tillverkad av: Motala Verkstad 1910. Tillverkningsnr.: 441 Längd: 11,8 m. Ångtryck: 12 kg/cm² Mat. vikt: 47,4 ton Tjänstevikt: 60 ton DrivhjulsØ: 1,53 m. Kol: 2 ton Vatten: 7 m³ Hastighet: 80 km/h. Antal: 46 stk." Fotograferad: 1920 (cirka) Kredit: Digitalt Museum Mer att läsa om S loken:
Fotograf: Okänd "Statens Järnvägar, SJ N 1245 saknar här överhettare vilket loket fick 1925. Belysningen ändrades till förenklad AGA med samma lyktor 1918. Vagnen som växlas är en I3 eller kanske redan Is." Fotograferad: 1922 Kredit: Digitalt Museum Mer att läsa om N loken:
Fotograf: Okänd "Statens Järnvägar, SJ Ke 960 fick förenklad AGA-belysning 1918 och kom tillbaka till Stockholm från IV distriktet 1921. Denna serie Ke-lok, 958-961, var den första att levereras med skorstenar utan ledskenegnistsläckare. 960 fick aldrig överhettare." Fotograferad: 1922 Kredit: Digitalt Museum Fotograf: Okänd "Statens Järnvägar, SJ Ab1 40 Heimdal" Fotograferad: 1922 Kredit: Digitalt Museum Mer att läsa om A loken första serien:
Fotograf: Okänd "Underhåll av ånglok. Statens Järnvägar, SJ Cd 563." Text på baksida: "SJ lok nr 563. Litt: Cd, Tillv. Nohab år 1899. Foto från Liljeholmen verkstad år 1929" Fotograferad: 1929 Kredit: Digitalt Museum Mer att läsa om C loken:
|
|
|