Västra Stambanan
den äldre dragningen över
Liljeholmen, före år 1930

Innehåll:

De olika befästningarna:

1. Introduktion och ångloken
2. Årstaberg / Årstadal
3. Liljeholmen Södertäljevägen och Stationshusen
4. Liljeholmen Lokverkstaden och Liljeholmskajen
5. Godsmagasin och stickspår mot Gröndal
6. Tågbron över Årstaviken
7. Hornstull
8. Zinkensdamm
9. Södra Station

Jag har lagt in en hel del egna antaganden med ledning av de gamla fotografierna, ha lite överseende om att det kan finnas fel i dessa antaganden. När jag får fram kompletterande matrial som visar att det jag skrivit är fel rättar jag till det. Det är ett detektivarbete som aldrig tar slut, med andra ord, den här sidan blir aldrig färdig.

Västra Stambanan

4. Västra Stambanan, Liljeholmen Lokverkstaden och Liljeholmskajen:

Här finns en intressant karta som visar hur de redan år 1858 planerade järnvägens framdragning, till vänster har vi Liljeholmen.

Liljeholmens tågstation var stor och med omfattande industri i omgivningen. Den största verkar ha varit Statens Järnvägars verkstad för underhåll av tågen. Här på kartan syns den ligga runt tågens vändskiva med den halvcirkelformade byggnaden som omger den. Även de rektangulära byggnaderna tillhör SJs verkstad.

Lägg märke till att mitt på och längst ned på kartan står det: "Karta o Oaxens kalkbruk". Den platsen är en ö i farleden in till Södertälje, mest känd är den för den restaurang som låg där tidigare, numera nära Gröna Lund. Vi har besökt denna ö flera gånger, det går bilfärja till den från Mörkö.

Arkivbilder SJs Lokverkstad i Liljeholmen:

När jag gått runt i de här kvarteren på senare år har jag inte hittat några äldre byggnader tillhörande Statens Järnvägar, några mindre detaljer finns dock kvar som är inlagda här. Däremot finns många gamla fotografier på SJs verkstadsbyggnader i diverse arkiv. Här kommer några av de gamla arkivbilder jag funnit över Statens Järnvägars Verkstad samt de bilder jag tagit under senare år.

Detta flygfoto över Statens Järnvägars Lokverkstad i Liljeholmen inleder denna bildserie. Hela området mellan spår och kajen upptas, längst ned är det Söderbergs & Haaks metallager. Originalbilden är tagen i hög upplösning. Öppna den med länken och du kan zooma in på detaljerna.

Som framgår av bilden var Statens Järnvägars Lokverkstad stor och det var många som arbetade där, alla kanske inte ens är med på fotot här. Lokgaraget är den halvcirkelformade byggnad man kan se omge lokens och vagnarnas vändskiva på den inledande kartan och flygfotot.

Ångloksentusiaster finns det många, här har en känt igen de två ångloken. De ångloken finns ej med på min inledande sida. Se den vackra gaveln med murad tegelvägg, förr i tiden var det en stolthet att uppföra något vackert. Kunde man inte sparat några av de här byggnaderna för att påminnas om järnvägens viktiga betydelse för Liljeholmen och Stockholm. Nere till höger ser man en del av gångbron som finns med på många fotografier, med hjälp av den framgår att vändskivan var placerad norr om gångbron.

Går man runt bland de nya husen som byggts där SJs verkstad låg kan man finna rester från historien. Här en semafor som ställts upp i en park. Troligen har den varit placerad nära stationsbyggnaden tidigare. Årstabron syns i bakgrunden, dit tågtrafiken fördes över år 1929.

Inte bara loken behövde underhållas, även vagnarna måste servas. Här står ett stort lager av reservhjul till vagnarna. De här byggnaderna ligger placerade norr och söder om det cirkelformade lokstallet. Denna bild finns även på ett annat ställe och där står texten: "Bangårdsvagn 20. Vagnverkstaden i Liljeholmen."

Lokverkstaden sedd söderifrån, på vänster sida går spåren som leder vidare till tågbron över Årstaviken. Fotografen står på den första tågstationen byggd år 1860 och som revs år 1911.

Samma okända fotograf har tagit två bilder i rad för att få ett panorma, den här och nedre bilden. I bakgrunden till vänster ser man det nästan slottslika Vårdhemmet Högalid. Året är 1929 och antagligen håller de på att riva den gamla tågbron nu när tågtrafiken flyttas över till Årstabron. Säkerligen var arbetarna här oroade över sina jobb, skulle de ha något arbete åren som kommer ? Svåra tider, ångloken utfasas för elektriskt drivna lok, en helt annan teknik. Den här verkstaden ser inte ut att ha kunnat serva ellok. Byggnaderna längs ut på kajen finns med på flygfotografier från 1960-talet. Jag minns de också lite svagt då jag från andra sidan vattnet kunde se dom.

Det andra kortet som fotografen tog, nu mer i riktning österut. I bakgrunden ser man den norra delen av Årstabron med sin säregna konstruktion för att öppna bron.

När nya Årstabron bron öppnas för de större fartygen lyfts hela rälssektionen rakt upp. Jag har aldrig under hela mitt liv sett denna bro öppnas, idag kanske den inte ens går att öppna. Det skulle nog inte vara acceptabelt att stänga av tågtrafiken.

Det sista gamla kortet i serien, nu är året 1930 och tågtrafiken utanför har upphört till Södra Station, men fortfarande utförs service här. Ett lok eller tågvagn väger extremt mycket jämfört med en bil, här kan man intressant studera vilka verktyg och anordningar de hade för att klara att lyfta vagnarna. Lyftarna verkar vara muskelmanövrerade, måste varit ett tungt jobb. De går också på hjul så att de kan skjutas in i rätt position.

Liljeholmskajen:

Ned mot Liljeholmskajen finns det kvar konstruktioner som påminner om gamla spårdragningen. Här gick järnvägspåret som ledde till lastkajen vi ser i bakgrunden för tåggods. Det fanns också spår till höger om denna och de ledde vidare till godsterminalen på andra sidan Liljeholmsbron.

Ett tidigt 1900-talsfotografi tagit från Liljeholmskajen mot nya tågstation. Här syns den gångbro som nämndes tidigare i bakgrunden, den som har ett litet torn. Mitt i bilden på berget syns Liljeholmens Stationshus. Spåren på höger sida leder ned till dels den nya godsterminalen och dels mot Gröndal. De spåren började byggas samtidigt med den nya godsterminalen år 1911. Troligen var det då Liljeholmens Värdshus revs eftersom berget sprängdes bort i dess närhet.

Till vänster där semaforen står var det gamla stationhuset placerat vilket revs ca 1910.

Detta järnvägsspår leder fram till Cementas cementfabrik i Gröndal. Till höger framför den bruna byggnaden gick järnvägsspåren ut till järnvägsbron. Överhuvudtaget var hela denna plan fylld med tågspår för olika funktioner vilket kan ses på flygfotot i inledningen.

Återkommer om stickspåret till Gröndal på en separat sida.

Över området finns flera stolpar kvar som har burit upp kontaktledningarna från den tiden då järnvägen elektrifierades. De tillkom på 1920-talet då järnvägen elektrifierades.

På ett äldre kort från 2004 ser man fortfarande ett tågspår ligga kvar som antagligen anslöt till den gamla tågbron. Idag år 2022 tågspåret borta för att marken skall kunna användas till bilparkering. Huset i bakgrunden är från 1980-talets början, idag är det tömt för att byggas om till bostäder. Märkligt så fort tiden går, det kändes mer som om huset var nybyggt, kommer så väl ihåg när det byggdes. Även det nya har blivit historia idag.

Samma vy men från 1950-talet med ledning av bilarna. Här på Galvanfabriken arbetade min far, det var efter han steg iland i Stockholm 1945 då han lämnade sista fartyget. Han berättade för mig vilken ruskig plats denna fabrik var, arbetarna var ofta tandlösa och en försvann ned i ett kar med flytande zink, honom hittade de aldrig. Längst ned till vänster ses fundamentet till svängbron för järnvägen. Kajen förlängdes ut mot vattnet på 1930-talet, på äldre kort var det flera meter från fundamentet till kajen.

Finner du historien om min fars år till sjöss intressant så finns den att läsa här: Everts äventyr till sjöss, 1937-1945.

Om man kryper in bland buskarna vid kajen kan man även idag se fundamentet där svängbron för järnvägen stod på. Kajen har byggts ut mot vattnet och delvis täckt detta fundament.

Sett från sidan ser man att fundamentets sidor är spetsiga. Nästa fundament där rälsen vilade på i anslutningen till svängbron ligger utanför bild här men finns kvar.

Går man in mellan dagens byggnader i industriområdet kan man från kajen se den "nya" Årstabron, invigd 1929. Framför den brons syns svagt en ännu nyare smäcker tågbro byggd under 2000-talet.