Advertisement / Annons: |
Västra Stambanan
|
Västra Stambanan |
5. Västra Stambanan, Godsmagasin och stickspår mot Gröndal:Godsterminalen:Från Liljeholmen några hundra meter innan Liljeholmskajen vek ett järnvägsspår av mot dels godsmagasinet och dels ett järnvägsspår som går mot Gröndal. Godsterminalen syns skymta fram där grönskan slutar. Fotograf: Cronquist, Gustaf W:son "Liljeholmen, bangården åt nordost med Högalidskyrkan och Liljeholmsbron under byggnad i bakgrunden" Kredit: Stockholmskällan Här byggs den äldsta av Liljeholmsbroarna, invigd år 1928. Järnvägen fanns här redan tidigare och de hade säkerligen en del besvär med hur de skulle placera ut stödbenen till bron. Se hur omfattande spårområdet var. Tågen vid vänster lastar vid godsterminalen, tågen i mitten leder mot Gröndal. Allra längst till höger går spåren som leder ut till tågbron mot Hornstull. En närmare titt på lastkajen och vi ser att den är i förfall. Det blir så när de inte fyller någon funktion längre, underhållet försvinner. Men så sent som på 1990-talet arrangerades det tågturer med diesellok runt i Stockholm på dessa industrispår. Det var slakthuset, Södersjukhuset, Hammarbyhamnen och här i Liljeholmen. Endast Liljeholmen fick behålla några spår. Tyvärr kom jag aldrig med på någon av dessa industrispårturer. Södertäljevägen och Liljeholmsbron går över denna lastkaj. Här på ett kort som jag tog år 2004 ser man fortsättningen på andra sidan av bron. Där hade AGA ett gaslager efter att tågtrafiken upphört, huset står kvar än idag, antagligen K-märkt. Den pampiga byggnaden i bakgrunden är Liljeholmens municipalhus. Här finns mer att läsa om Liljeholmens municipalhus:
Fotograf: Okänd "Nya godsexpeditionen vid Liljeholmen." Fotograferad: 1911 Kredit: Digitalt Museum De kallar godsexpeditionen för den nya, det måste alltså även funnits en äldre före år 1911. Den gamla kan inte ha legat här, den var antagligen placerad närmare huvudspåret. Det finns en lastkaj på andra sidan av byggnaden också. Kanske de lastade över tåggodset till häst och vagn, lite senare till lastbil. AGA verkar ha tagit över denna lokal efter tågens framfart flyttades över till Årstabron. Fotograf: Okänd "Liljeholmens godsmagasin." Text på kuvert: "Liljeholmen. Historik: Stationshuset byggdes 1910. Källa: historiskt.nu, 2013-06-03." Fotograferad: 19/6 1919 Kredit: Digitalt Museum På ett kort taget så sent som år 1919 kan man se en vagn med förspänd häst vid godsmagasinet. Stickspår mot Gröndal:Vi lämnar nu godsmagasinet och går till stickspåret mot Gröndal, ett spår som jag trott varit nedlagt sedan många år tillbaka. Här på kortet från år 2004 ser man tågspåret gå vidare längs kajen mot Gröndal. Närmast låg bilfabriken och här slutade järnvägsspåren i början. Längre fram på 1920-talet så fyller man ut viken som låg här och bygger en kaj, på denna dras den järnvägsräls vi ser här fram. Vid slutet av den rälsen ligger idag Cementa, kanske var de de sista att utnyttja järnvägen. Något överraskande hittar jag en film på YouTube som är filmad 3 månader innan vi var här år 2022 och de kör med ett ånglok här. De passerar med ångloket på den här kurvan mot Gröndal:
Vem hade trott att dessa igenväxta järnvägsspår gick att använda, men jättekul att historien är aktiv än idag. Järnvägsspåret går i en båge ut mot kajens kant och fortsätter bortåt. Fotograf: Okänd "Banarbete vid Liljeholmen station. Statens Järnvägar, SJ Kd ånglok." Fotograferad: 19/6 1919 Kredit: Digitalt Museum Under sommarmånaden juni år 1919 pågår arbetet med att bygga en modernare stensatt kaj i Liljeholmen/Gröndal, ungefär under där dagens Liljeholmsbroar går över hamnen. Den nya kajen kommer så småningom gå bort till dagens cementfabrik där järnvägspåren slutade. Upphov: Stockholms stads byggnadskontor "1922 års karta över Brännkyrka del 2 (Liljeholmen, Trekanten och Aspudden)" Skapad: 11 september 1922 Kredit: Stockholmskällan Utsnitt runt Liljeholmshamnen På den här intressanta kartan från år 1922 kan man se hur de planerade bygga nya hamnen. Ungefär här angjorde den pontonbro som transporterna gick över till Hornstull. Det hade de gjort sedan 1600-talet, Hornstulls tullhus låg lite till vänster om Liljeholmsbadet vi ser där på andra sidan. Pontonbro var det en bit in på 1900-talets början. Det var också här Liljeholmens Stearinsljusfabrik startade för att på 1830-talet flytta till Barnängen på Södermalm. Vägen som gick ned hit hette tidigare Södertäljevägen, idag Liljeholmsvägen. Fotograf: Gehrnan Thorvald "Tullhuset vid Hornstull Stockholm omkring 1900. Huset revs omkring 1930." Fotograferad: ca 1900 Kredit: Digitalt Museum Så här såg det vackra tullhuset ut, det fick stå kvar några år efter att pontonbron rivits för att rivas omkring år 1930. Tullen som så avskaffades redan år 1810. Fotograf: Okänd "Liljeholmens Kemisk Teknisk fabrik åren 1839-41, (sedermera Liljeholmens Stearinfabrik) i ett hus vid Liljeholmen strax intill gamla Liljeholmsbron." Fotograferad: före 1920 Kredit: Digitalt Museum Vägen vi ser framför oss är idag Liljeholmsvägen men förr hette den Södertäljevägen här, den ledde fram till pontonbron mot Hornstull. Man ser pontonsbrons räcke vid gaveln av huset. Liljeholmens Stearinsfabriks verksamhet upp hörde här 20 år innan järnvägen drogs fram. Huset stod dock kvar här till minst år 1909 enligt Stockholmskällans gamla kartor. Mellan pontonbron och dagens Liljeholmsbroar byggdes omkring år 1915 en provisorisk bro. Där kunde spårvägen gå över och den hade precis som den gamla järnvägsbron en svängbro. När Liljeholmsbadet installerades här på 1930-talet låg det närmare Liljeholmsbron. Jag tror det var förankrat vid betongbryggan bakom den vita båten som passerar. Tidigare tillhörde denna brygga Lignas Snickerifabrik enligt vad jag kan se på gamla kort. Provisorisk bro till Hornstull:Fotograf: Okänd"Gamla och nya bron." Fotograferad: 1915 Kredit: Digitalt Museum Bilden något beskuren Här ser vi anledning till att Liljeholmens gamla Stearinsljusfabrik revs, marken behövdes när den provisoriska bron byggdes i väntan på att Liljeholmsbron blir klar år 1928. Här framme vid vägen till pontonbron slutade järnvägsrälsen omkring år 1930. Lägg märke till spårvagnen till vänster, den går fram till pontonbron men inte över. Man fick gå över bron och ta en annan spårvagn på andra sidan innan de nya broarna var klara. Promenaden fortsätter längs spåren. Hela den här passagen var vatten tidigare, det var på 1930-talet man fyllde ut och byggde denna kaj. Till vänster låg Levins Skofabrik, i de lokalerna låg Liljeholmens bilfabrik tidigare. Lägg märke till hur järnvägen svänger av inåt land. Ericssons Automobilfabrik:Fotograf: Okänd"Gustaf Ericsson Automobilfabrik 1907" Kredit: Wikimedia En stor industri växte upp längs järnvägen här i Liljeholmen. Lite extra spännande är Levins Skofabrik som syns upptill på kartan. Tidigare låg här en bilfabrik i samma byggnad. Det var sonen till L.M. Ericsson (telefonen) Gustaf Ericsson som drev den. Lokalen som de flyttade in i var ett tidigare båtvarv, 1907 gick de i konkurs. Här finns mer att läsa om bilfabriken i Liljeholmen:
Kajen i Gröndal:Nu har vi gått så långt att vi lämnat Liljeholmen och kommit in i Gröndal. En pollare på kajen förklarar varför järnvägen gjorde en liten sväng in mot land. Plats måste göras på kajen för att kunna lasta och lossa gods från fartygen. Cementfabriken Cementa:Här fanns tidigare många småindustrier och de låg mer inåt land eftersom här var vatten fram till 1940-talet. Cementfabriken här tycks användas än idag, inte konstigt med tanke på hur mycket det byggs i Stockholm. Fartyget M/S Östanvik ligger förtöjd och lastar eller lossar gods. M/S Östanvik är ett specialbyggt fartyg för cementfrakt och kan lasta upp till 4000 ton cement. Här finns mer att läsa om M/S Östanvik:
Jag smyger fram och kikar mellan gallren för att se var järnvägen tar vägen. Ungefär vid aktern på fartyget slutar spåren och de har aldrig gått längre än dit. Här finns mer att läsa om Cementa och cementfabriken:
En blick tillbaka mot Liljeholmen och vi ser hur spåren går ihop i ett spår. Stora Katrineberg:På väg tillbaka till Liljeholmen vikar jag in bland kontorshusen. Här mitt i de moderna husen finns en rest kvar av Stora Katrinebergs gård, det är en en oas som öppnar sig här. Här finns mer att läsa om Stora Katrineberg:
|
|
|