Mina vedermödor på nätterna:
2018

Innehåll:

• Min Nattbok, introduktion
• Min Nattbok 2017
• Min Nattbok 2018
  • 2018-01-06, Planetariska nebulosan M97
  • 2018-01-08, Öppna stjärnhopen M44
  • 2018-01-13, Kamera sensor rengöring
  • 2018-01-17, Fortsatt molnigt, tankar om mosaiker
  • 2018-01-20, Kamera sensor rengöring v2.0
  • 2018-02-05, Galaxen M101
  • 2018-02-14, Nya reservdelar och funderingar över arbetssätt
  • 2018-04-10, Åter på bakongen
  • 2018-04-13, Kometen PANSTARRS C/2015 O1
  • 2018-04-18, Kometen Atlas C/2017 M4
• Min Nattbok 2020
• Min Nattbok 2022
• Min Nattbok 2023
• Min Nattbok 2024

Min Nattbok: 2018-01-08, Öppna stjärnhopen M44

Jag ser på väderrapporten att det är chans till klart väder ikväll igen. Man brukar ha tabeller för vilken tid mörkret inträffar och vilken tid det slutar. Det finns lite olika mått på det, men för astronomer är det "Astronomiskt Mörker" som gäller.

Tidpunkten ändras för varje dygn och på sommaren inträffar det överhuvudtaget inte och så här års i Januari är det omrking tolv timmar det varar. Det är också olika beroende på var man befinner sig.

Jag styr teleskopet från ett stjärnkarte program som heter CdC eller Skychart, det finns gratis att ladda ned och är mycket lärorikt att använda.

Här kan du ladda ned det:

• https://www.ap-i.net/ skychart/en/ start

Här finns en sådan här mörker tabell att få fram. Du hittar den under view om du ställt in programmet för engelsk text. Välj solarsystem.

Om du tidigare ställt in plats där du befinner dig och rätt klockslag i CdC så räknas klockslagen ut för astronomiskt mörker automatiskt. Det kan vara bra att ställa in visningen så att kl 24 (tolv på natten visas mitt i rutan). Här framgår nu att redan från kl 18 startar mörkret och slutar först kl 6 på morgonen. Det röda strecket markerar aktuell tid.

Nu räcker inte enbart detta för att det skall gå att fotografera ljussvaga galaxer och liknande. Först måste det ntaturligtvis vara klart väder. Sedan skall man befinna sig på en mörk plats om det skall bli bra. Ytterliggare ett problem är att när Månen är uppe så stör den mitt sitt starka sken. I grafen ovan ser vi att det gula strecket som representerar Månen visar att den kommer upp ca kl 24 och är som högst kl 6 på morgonen. Du ser också när planeterna är uppe om du planerar att titta på dom. Uranus och Neptunus tidigt på kvällen, de behöver du ett teleskop för att se, på morgonen kl 3 dyker Mars och Jupiter upp som man ser för blotta ögat.

Bor man i storstad som jag gör är det svårt att hitta mörka platser, till sin hjälp kan man använda "Light pollution map" som finns här:

• https://www.lightpollutionmap.info/

Sök efter de mörka platserna på kartan, som synes är det inte lätt i närheten av städer, man får åka långt bort.

Men som kanske syns från mina foton blir man inte helt lottlös även från platser med värsta ljusföroreningen:

• ../../my-astronomy-photo/ my-astronomy-photo.html

Nästan alla foton är tagna under svåra förhållanden, mycket svåra.

Åter till det jag skall göra ikväll, konstaterade att kameran fortfarande har en massa damm på sensorn som jag ägnat någon timme igen åt att få bort. De små dammkornen sugs fast elektrostatiskt och är mycket våra att få bort. Letar lite på stjärnkartan efter något lämpligt objekt så här tidigt på kvällen, kl var omkring 18 när jag började monterade upp teleskopet. Jag ser att den öppna stjärnhopen M44 ligger i öster, visserligen på bara 25 graders höjd, väljer den för kvällen.

• https://en.wikipedia.org/ wiki/ Beehive_Cluster

Temperaturen ligger omkring 0 grader C som det varit i några nätter nu.

Det mesta går som på räls nu när jag sätter upp teleskopet och kalibrerar in det. Fokusen blir dock svår att ställa in, beror på stor del att M44 ligger så lågt vid horisonten, jag kämpar med fokusen 1 timme innan jag är nöjd. Normalt brukar man försöka hålla objekten man skall fota på en höjd av 45 grader för att inte atmosfärens luftoro skall bli för störande. Man kallar det för seeing med en skala på 1 till 10, eller uttryck i vinkelmåttet bågsekunder som ett mått på hur orolig den är. Under perfekta förhållanden har en stjärna en utbredning på 2 bågsekunder, skrivs så här 2".

• https://en.wikipedia.org/ wiki/ Astronomical_seeing

När man tittar snett igenom atmosfären blir det ju mycket mer störande luft man ser igenom. Det stör också fokuseringen.

Jag hinner bara ta 30 st 60 sekunders exponeringar innan molnen drar in. När jag senare tittar på bilderna ser jag att bara 19 av dom går att använda. Så var den kvällen över, låter teleskopet stå kvar till kl 24 innan jag ger upp och monterar ned alltihop igen.

Dagen efter tittar jag på bilderna om det går att göra något presentabelt av dom.

De flesta vekare objekt har drunknat i bruset, men stjärnorna som är ljusstarka syns tydligt. Försök att känna igen några stjärnor genom att jämföra med en stjärnkarta. Norr är uppåt och bilden är ca 2 grader bred, eller ca 4 gånger Månens bredd.

/Lars