Min Nattbok: 2024-02-17, En natt på balkongen i datorns tid
Datorer tar över mer och mer, så även inom amatörastronomin.
Att låta datorn ta över alla långtråkiga arbetsmoment låter oss koncentrera på det roliga, att ta astronomibilder.
På köpet är datorn noggrann och tålmodig, vi får en bättre kvalite på våra astrobilder.
För er som ännu inte kommit dit får här en guidad tur i nattens arbete.
Teleskopet ut på balkongen:
Säger SMHI att det skall bli klart väder på kvällen och natten måste astrofotoutrustningen förberedas.
Förvarar man som jag teleskopet inomhus måste man ge det tid att anpassas för utmohustemperaturen.
I mitt fall tar det 2 timmar för teleskopet att komma i termisk jämnvikt.
Steg 1, kl 18:20
Ser att den utlovade stjärnklara natten verkar kunna uppfyllas.
Sätter ut teleskopet, det är ett TS130 APO 910 mm f/7 och monterar det på EQ6 monteringen.
Ansluter strömförsörjning och LAN kabel, det här står på balkongen och använder då ett nätagregat på 13.7 Volt med 10 Ampers kapacitet.
På balkongen har jag satt upp uttag för 12 volten och LAN kabeln, nätaggregatet står därmed säkert inomhus.
Det är sådana saker som gör det smidigt och roligargt med denna hobby.
Startar upp serverprogrammet från PC Windowsmaskinen, VNC och får kontakt med kontrolldatorn i teleskopet (astroservern).
Det är en Raspberry Pi4 numera.
Jämfört med tidigare PC lösningar med Windows är detta en mycket kompakt och strömsnål dator.
Kontrollerar noga att alla enheter anslöts till kontrolldatorn, kamera, fokus, montering, guide kamera osv.
Släpper parkeringen på monteringen och startar RA följningen.
- 0.7 Amp med alla enheter inklusive 2 värmeband
- 1.3 Amp när RA motor igång.
- 1.4 Amp vid aktiv astrofotografering med autoguidning
Min tidigare Windowslösning låg på över 2 Amper.
Se instrumentet i botten på bilden: 13.5 Volt och 1.26 Amper.
Detta instrument har jag en otrolig nytta av vid övervakning och felsökning.
Med denna strömsnåla lösning är tiden förbi när jag behöver släpa på ett 20 kilos bilbatteri.
Så här kommer det stå i minst en timme innan jag börjar andra förberedelser.
På bilden syns också push-pull fokuseraren jag byggt, det mesta 3D-printat.
Nu äntligen fungerar fokuseraren som den ska, även med lite tyngre last.
Stjärnkarta över möjliga objekt:
Medans jag väntar på att teleskopet ska kylas ned startar jag upp Skychart (CdC) på Windowsmaskinen.
(Klicka på bilden och få upp en högupplöst i nytt fönster)
Steg 2, kl 19:00
Här på Skychart ser ni hur min fria vy (inom röda rektangeln) ut från balkongen ser ut kl 22 lokal tid, Stockholm.
Vanligt är att jag tar en dryg timmes sekvenser.
Optimalt börjar jag vid 35 grader över horisonten och slutar vid 50 grader.
Varje delexponering är 2 minuter, längre än så kan jag inte ta med de kraftiga ljusföroreningar vi har här, Bortle class 9.
Ser till höger 2 kometer, tyvärr ligger de utanför vad jag kan nå från balkongen.
Ett objekt valt:
När jag startar upp astroservern är det första jag kontroller klockorna.
Har jag inte anslutning till internet så får de klocka och position från en GPS mottagare.
Detta har varit väldigt knepigt att få att fungera med drivrutiner i Linux.
Är inte klockan och positionen rätt är det inget som fungerar.
Många nätter jag åkt flera mil för att få vända hem igen pga detta.
Steg 3, kl 19:20
Här har KStars startats upp med sin stjärnkarta på astroservern.
Jag använder programpaketet Astroberry där allt ingår, open source.
Astroservern har inget eget tangentbord eller skärm utan styrs via VNC från en värddator.
På balkongen är det från en Windows PC maskin, är jag ute på fältet är det från en strömsnål tablet.
Nu skall ett första testobjekt väljas ut.
Galaxen M101 ligger på ca 30 graders höjd och den får det bli.
Detta gör jag med Skychart på PCn som har en stor skärm.
Sedan går jag över till astroservern, styrdatorn för teleskopet.
Där är Astroberry paketet installerat.
Det innehåller KStars, EKOS och INDI som är drivrutinerna.
På bild är KStars med sin stjärnkarta öppen.
Söker upp objekt M101 och det kommer upp på stjärnkartan, den oranga rektangeln är teleskopets synfält.
Objektet markerat på stjärnkartan:
Steg 4, kl 19:20
Här är M101 markerat på stjärnkartan.
Nästa steg blir att rikta in teleskopet på objektet.
Flera olika namn på objektet visas.
Styr teleskopet mot objektet:
Steg 5, kl 19:25
Monteringen släppte jag parkeringsläget på tidigare och nu behöver jag bara högerklicka på objektet och välja Goto.
Monteringens motorer går upp på högfart och efter 20 till 60 sekunder har teleskopet ställt sig på M101 inom någon grad,
tiden det tar beror på hur långt objektet befinner sig från parkeringsläget.
Notera att här har jag slarvat och pekat på fel objekt, alltid bra att zooma in först så man pekar rätt.
KSars/Ekos finjusterar teleskopet mot objektet:
Steg 6, kl 19:25
Nästa steg blir att finjustera positionen på teleskopet så det pekar exakt på objektet, bättre än 1' (1 bågminut).
Ekos sköter det, under fliken Align.
Den vet redan att det är galaxen M101 som jag ska fota. Väljer "Capture & Solve" och "Slew to target".
Efter detta börjar kameran ta några kort och jämför med en digital stjärnkarta hur mycket fel den pekar.
Det kallas för Plate Solwing.
Med de uppgifterna finjusterar monteringen riktningen.
Om felet är större än 40" som jag satt som gräns gör den om proceduren tills denna precision uppnåtts.
I regel räcker det med 2 eller 3 gånger.
Objektet mitt i prick:
Steg 7, kl 19:25
Efter 3 testbilder och någon minut pekar teleskopet på objektet inom 12".
Det är bra, många gånger måste man fotografera samma objekt under flera nätter för att få tillräcklig exponering.
Då måste teleskopet stå inriktat på samma position varje gång om det skall bli bra.
Tidigare var detta väldigt tidsödande att göra.
Autofokusering:
Steg 8, kl 19:50
Nu har teleskopet stått ute i 1.5 timme och är tillräckligt nära termisk jämvikt för att göra en första fokusering av det.
Det görs under Ekos Focus menu. Är i regel så enkelt att det bara är att trycka på knappen "Auto Focus".
Att få ett bra fokus är väldigt knepigt när man gör det manuellt.
Ibland kunde man bli sittande vid teleskopet i över en halvtimme och vrida fram och tillbaka på fokusratten.
Det behöver dessutom göras om ungefär en gång i timmen.
Nu går det på ca 5 minuter, ännu snabbare om inte den gamla Canon kameran varit så långsam att föra över bilderna.
Se på kurvan nere till höger hur programmet söker sig fram till bästa fokus.
15 försök behövdes denna gång innan den var nöjd, min bästa kompis.
Autoguidning:
Steg 9, kl 20:00
Nu återstår bara ett test av auto guidningen innan jag gör ett första försök att fotografera M101.
Även detta går normalt ganska enkelt.
Ett separat guide teleskop på 400 mm f/6.3 samt en ASI120mm kamera.
Tyvärr orsakar denna kamera lite problem, är av USB2 modellen.
USB3 modellen hade varit bättre när man styr den från en Linux miljö.
Har ställt in den på att referera till flera stjärnor för att få en bättre referenspunkt.
När det går bra ligger totala guide felet på 0.5" rms.
Det är ett fel på1/7200 dels grad ! Går det dåligt ligger det mer på 1.2" tot rms error.
Beror på om det blåser och vilken riktning teleskopet står i.
Eller så är det bara en dålig natt.
Starta en fotosekvens:
Steg 10, kl 20:20
Nu är alla delsystemen uppstartade och testkörda.
Då kan själva fotograferandet börja på objektet M101.
Gör om fokuseringen, riktningen, guide kalibreringen och startar bildsekvensen.
30 bilder på 120 sekunders exponering styck.
Kameran står inställd på ISO1600 vilket brukar vara optimalt för Canon EOS kameror vid Deep Space Objects.
Auto guidningen är inställd att göra en Dithering var 3:e bild.
Ett knep för att få bort statiska störningar från kameran i den senare bildbearbetningen.
Den här sekvensen kommer ta en dryg timme att utföra.
Innan nästa sekvens startar måste en ny fokusering ske.
Första astrobilden:
Steg 11, kl 20:25
Nu kommer första bilderna in.
Studerar bilden för att se allt gått rätt till, ser direkt att galaxen inte är centrerad.
Beror nu bara på att högerdelen av bilden blivit klippt så det ingen fara.
Det är bara att köra vidare, kommer kanske hinna med 2 omgångar innan den står för högt upp.
Efter det får jag välja ett annat objekt som passar in i min smala vy ut från balkongen.
Den mörka kanten i botten av bilden får man på DSLR kameror med ljusstarka teleskop och objektiv, det är spegeln som skuggar sensorn.
Med andra ord bör man ta bort spegeln.
Sedan under kvällen/natten följer galaxen M51, och efter det den klotformiga stjärnhopen M92.
Det är astronomiskt mörker till kl 05 och jag planerar att hålla på till kl 03.
Månen är tyvärr uppe och stör en del, men den ligger i en annan riktning.
När astrofotograferandet är slut så överför jag bilderna till Windowsmaskinen från astroservern med WinSCP.
Det är på Windowsmaskinen jag gör all bildbehandling.
Jag har två stycken 24" skärmar till den för att underlätta bildbearbetningen.
Tyckte du det lät spännande och något du vill göra ?
Se in på mina projektsidor,
där kan du följa hur jag byggt och installerat de olika lösningarna.
/Lars
|
English
(Klicka på bilden och få upp en högupplöst i nytt fönster)