Mina vedermödor på nätterna:
2022

Innehåll:

• Min Nattbok, introduktion
• Min Nattbok 2017
• Min Nattbok 2018
• Min Nattbok 2020
• Min Nattbok 2022
  • 2022-02-26 till 27, Två nätter på piskbalkongen
  • 2022-03-04, Åter en natt på piskbalkongen
  • 2022-09-21, En kväll på Björnö reservatet
  • 2022-11-12, Åter en kväll på Björnö reservatet
• Min Nattbok 2023
• Min Nattbok 2024

Min Nattbok: 2022-09-21, En kväll på Björnöreservatet

SMHIs väderrapporter har lovat klart väder ikväll. I stället för att ge mig ut på balkongen slår jag på stort och beger mig ut till Björnö reservatet längst ut på Ingarö. Det är inte den mörkaste platsen i Stockholm men där är en stor parkering utan störande lampor och ganska fri sikt runt om. Här är min tidigare beskrivning av Björnö reservatet.

Utrustningen som skall med:

I slutet av förra säsongen i januari i år byggde jag mig nya lådor för att förvara min miniutrustning i. Med mini menar jag då dels den specialbyggda HEQ5 monteringen med korta ben samt fullframekameran med ett 300 mm ED mellanformats objektiv. I lådan förvaras också den Androidplatta som jag styr utrustningen med. Denna väska väger inte mycket, 6 kg, och bärs lätt med en hand ned till garaget där bilen står.

Den andra väskan som förvaras i garaget innehåller monteringen som är ganska tung, 17 kg. Det är den övre lådan på bild. Den tar jag bara upp i bostaden när jag skall testköra något på den. I de fallen kan jag lämna motvikten på 5kg kvar i garaget då jag har en likadan i lägenheten. Även batteriet, ett Litiumjonbatter på 300Wh förvaras där, väger 3 kg.

Att ha de tunga delarna nere i garaget gör att det inte känns så stor insats att ge sig ut på kvällarna med utrustningen. Just batteriet har blivit en revolution. Tänk er att istället för att släpa på ett 20kg bilbatteri har jag nu ett batteri som bara väger 3kg, dessutom har det hittills fungerat mycket bättre.

Kontrollenheten:

Datorn som styr teleskop och omkringutrustning är en Raspberry, den i sin tur fjärrstyrs från en Androidplatta. Det är ganska besvärligt att styra KStars som är kontrollprogrammet, det är mer gjort för att kontrolleras med en dator med tangentbord, men det går. Fördelen är att Androidplattan knappt väger något eller tar någon plats. Dessutom räcker batteriet hela natten så man slipper krångla med att ladda det.

Kvällens vedermödor:

Hur gick det då denna kväll på Björnö ? Det började bra och jag var på plats kl 19:20. Monterade upp stativ, kamera och ställde in de i våg och grovt pekande mot Polstjärnan. Nästa steg var att ansluta batteriet, tar fram det och hänger upp på stativet. Sedan är det bara att ansluta kabeln, ja vart tog den vägen ? Javisst ja, den ligger kvar i garaget. Jag som varit så ordentlig och startat upp utrustningen hemma för att just se till att alla grejor var med. Men hemma körde jag med nätaggregatet och den har en annan strömförsörjningskabel. Ringer Gunilla som är kvar hemma och ber henne att se om kabeln med anslutningsskenan till batteriet ligger där. Det gör den, bara att bita i sura äpplet och packa ihop. Det tar ca 40 minuter hem, 4 mil på delvis smala vägar. 40 minuter till och jag är tillbaka på Björnö.

Nu är kl 21:30 och några andra fantaster inom astronomi har kommit ut, det är David som har ett par vänner med sig som skall få en astronomitur på stjärnhimlen. Det är Pablo som har problem med sitt batteri och en till som jag inte kommer ihåg namnet på. Här dundrar jag in med bilen med belysningen på och förstör nattseendet för alla, vilken entre. Parkerar längs ett fundament där jag kan ställa upp delar av utrustningen på så de inte ligger på den fuktiga marken, ja det är verkligen fuktigt ikväll. Temperaturen går från +9C till +7C under kvällen mot natten.

Det går ganska fort att montera upp utrustningen och jag kan börja kalibrera. Det är polinställningen som måste ställas in noggrant. Monteringens RA axel bör ligga parallellt med högst några bågminuters avvikelse mot jordaxeln vilken pekar mot ungefär där Polstjärnan är. Det här är alltid krångligt och tråkigt att hålla på med, något man slipper med ett fast observatorium. Dessbättre har styrprogrammet inbyggda hjälpmedel för detta, polteleskopet använder jag sällan, är också med den låga monteringen näst intill omöjligt att komma åt. Kör igång med polkalibreringen men finner det svårt att justera, blir inte mindre fel hur jag än skruvar på monteringens fininställning. Vad är fel ? Efter ett tag går det upp för mig. Efter alla uppdateringar som gjordes sedan den var igång för ett halvår sedan har det smygit in en bug. Felen anges för Latitud och Azimutal vinkeln, med de är förväxlade, inte undra på att det aldrig blev bra. Nu går det lite fortare, kl 00 är det justerat inom 4 bågminuter, det får duga, skall ju mest testfota denna kväll / natt. Nu börjar det bli riktigt fuktigt och utrustningen dryper av dagg, jag har värmeband på optiken så de klarar av det. Alla andra ger upp och ger sig hemåt men Pablo dröjer sig kvar ett tag till.

Jag har redan planerat tidigare flera objekt som står lämpligt i september - oktober, de ligger i en färdig lista. Men tiden räcker bara för ett objekt, väljer den kända Andromedagalaxen, M31. Trycker på start, men inget händer, vad nu då ? Efter ett tag ser jag datumet står på 20 sep, men nu är det 22 sep, klockan går fel också. Det skall inte kunna hända då den tar signalen från GPS mottagaren. Ställer om det manuellt och då går sekvensen igång. Den börjar med att gå till M31 och ställer sig grovt där. Den ställer in fokusen, det kan ta ett tag men sköter sig automatiskt, kanske 20 minuter. I nästa steg ställer den in exakta positionen, mitt på M31, inom någon bågminut, det är bra ifall man skall komplettera med fler foton senare. Den startar autoguidningen och när den stabiliserat sig börjar den fota, gör en dithering mellan varje foto. Denna procedur upprepas för varje nytt objekt i listan den skall fotografera under natten, dessutom väljer den ordningen så att objekten fotas i den ordning när de står bäst till. Min erfarenhet är att det med detta objektiv behöver fokuseras varje timme, varje delskvens är vald efter denna tid. Tidigare sköttes fokuseringen med en temperatur kompensering, men idag när autofokusen fungerar så bra är det alternativet mycket bättre.

Pablo kommer fram och vi står och pratar om batteriproblem. Jag gör en kontroll efter ett tag att allt fortgår som det ska, jo den fotar på men den sparar i FITs formatet, inte kamerans eget RAW format. Försöker ställa om det men det går automatiskt över till FITs igen. Låter det vara, bilderna kan ju användas ändå. Får lösa det hemma inne i värmen senare.

Här en kort beskrivning av styrsystemets sekvenser som Astroberry innehåller, KStars och INDI/EKOS.

FITs / RAW inställning:

Dagen efter ser jag igenom inställningar för om INDI skall spara i FITs eller RAW format, Native är kamerans RAW format. Den stod i FITS innan, trots jag redan ute på Björnö ändrade den till Native.

Viktigt är att man sparar de nya inställningarna, det görs under en annan flik. Här är de förvirrade svenska namnen på menyerna, går inte att ställa tillbaka till engelska via de vanliga menyerna, en bug som uppkom vid uppdateringen. Har dock fått tips om hur man ska kunna komma förbi detta.

Kontrollerar sedan i EKOS för kameran vilket format den står inställd på. Nu står det Native, men kommer den göra det när fotosekvensen körs igång ? Den inställningen sparas i en fil som skickas till sekvensern, raderar den filen och skapar en ny.

Foton från kvällen:

Blev det någon bild av Andromedagalaxen efter 16 mils bilkörning undrar ni säkert. Kämpar med det, har 15x30 sekunders exponering att labba med.

Andromedagalaxen som den ser ut med en enstaka exponering på 30 sekunder och ISO 1600. Som man kan vänta sig.

Jag tog också en sekvens om 15x30 sekunder. Har här stackat ihop de till en bild, fast här har något gått snett, teleskopet pekade åt fel håll. Normalt brukar kalibreringen av position gå mycket smidigt. Man ser i varje fall att fokuseringen blivit bra, se detaljrikedomen i den högupplösta bilden.

Bilden är här plate solved nyfiken som man är. Plate solven är gjort i Astrometry.net där man kan ladda upp sina bilder och få det utfört, en gratistjänst.

I stjärnkarteprogrammet CdC (Sky Chart) kan se hur bilden ligger relativt M31, hamnade under den av någon märklig anledning. Den röda rektangeln motsvarar bildfältet med 300 mm objektivet, den är centrerat runt galaxen NGC 226 som också är utmärkt i föregående bild.

Sammanfattning:

Som väntat krånglade det, som alltid. Men trots det fick jag ut vad jag ville av kvällen. Återigen praktisera att använda Androidplattan trots sina svårigheter att kontrollera KStars. Det fungerade riktigt bra, fortsätter med det istället för en Windows PC. Polinställningen fungerade även med buggen som uppstått. Det blev bilder även om det inte var det format jag ville ha de i. Här hemma när jag testkör sparar den i rätt format, men kunde inte köra med sekvensern, det måste testas ut under stjärnhimlen. Det gick lätt att ställa upp monteringen och få igång datorsystemet. Detta bådar gott för framtiden. Är det riktigt kallt ute vet jag att pekskärmen på plattan slutar att fungera, det måste lösas. Kanske viktigast av allt, det gick lätt att få in utrustningen i bilen utan tunga lyft. Jag provade också att ställa in monteringen med en digital vinkelmätare jag köpt nyligen. Fungerade ypperligt, men vattenpasset i mobiltelefon går i regel lika bra. Och ju mindre grejor man behöver släpa med sig ju bättre är det. Det nya batteriet fortsätter att imponera, det blev 5 timmars drift under natten, ändå visar mätaren på full kapacitet på en 4 radig skala.

/Lars