En promenad i historiska miljöer
Hornstull till Skinnarviksparken

Hornstull till Skinnarviksparken

Nu är det i början av maj och en viss värme har vi fått. Vi bestämmer oss för att ta en promenad i Stockholm city och vi börjar vid Hornstull. För att komma dit tar vi Tvärbanan till Liljeholmen och går därifrån till Hornstull.

Ungefärlig promenadväg från Liljeholmen till Hornstull och vidare mot Skinnarviksparken. En promenad på c:a 4 km, med lite backar och trappor.

Liljeholmsbron:

Här går vi längs Södertäljevägen mot Liljehomsbron, som en liten bonus får vi se en broöppning. Till höger om Södertäljevägen låg Liljeholmens järnvägsstation, en stor byggnad i tegel, den revs år 1959.

Mer information om Liljeholmen:

• Liljeholmsbron, Wikipedia
• Liljeholmens station, Wikipedia

År 1930 såg det ut så här, Södertäljevägen kommer fram från andra sidan av berget.

Järnvägens godsstation finns fortfarande kvar och syns till vänster i bild, AGA använder som förråd sedan många år tillbaka. Liljeholmens värdshus låg på denna plats innan godsstationen byggdes. Tågen passerade fram till 1929 på en låg bro 50 meter öster om dagens Liljeholmsbroar. Ett par hundra meter bakom mig låg Liljeholmens tågstation och ett omfattande industriområde hade byggts upp här i anslutning till järnvägen. Läs mer här: Västra Stambanan. Längre fram i bild låg en bilfabrik, mer om den senare.

Hornstull:

När vi närmar oss Hornstull har vi Hornstulls strand under oss. Vi står på den äldre av Liljeholmsbroarna, den som invigdes år 1928. Den vita byggnaden flytande på vattnet är Liljeholmsbadet, det fanns där fast längre hitåt på 1960-talet när jag var ung. Men den var gammal redan då, den invigdes år 1930. Närmast oss är en ny pontonbrygga, det ser ut att vara en restaurang. Den gamla pontonbron låg bakom Liljeholmsbadet och den modernare träbron, 1915-1928, låg strax hitom Liljeholmsbadet, mer om det längre fram.

Mer information:

• Hornstull, Wikipedia
• Liljeholmsbadet, Wikipedia

Karta år 1913:

En karta från år 1913 visar var Jakobsbergs malmgård låg, precis i hörnet mot Hornsgatan/Långholmsgatan.

Jakobsbergs Malmgård:

Med ledning av kartan från 1913 har jag ritat ut var Jakobsbergs malmgård var placerad. Men det är något lurt med detta. Malmgården skall ha flyttats först år 1936 och det nya huset på bild blev färdigt år 1930.

En stillbild tagen ur filmen Flamman, det här är filmat år 1930 och biografen Flamman är klar, men ändå ligger malmgården Jakobsberg kvar här. Jakobsberg malmgård ligger inte där som kartan från år 1913 visar utan en bit in i kvarteret.

Karta år 1909:

Kartan från år 1909 är mer detaljerad och visar fler byggnader i kvarteret Tången där Jakobsbergs malmgård ligger. Med ledning av fotot från filmen måste det vara byggnaden som ligger vid kartans text "Tången" som är malmgården (den byggnad som flyttades till Skansen år 1936). Fast man kan tycka den byggnad som kartan från år 1913 har märkt som Jakobsberg borde vara huvudbyggnaden, syns även på denna karta. Förklaringen är nog att ingen av dom är huvudbyggnaden, den försvann för väldigt länge sedan och den byggnad som flyttades till Skansen är östra flygelbyggnaden till malmgården.

Filmen Flamman. Stockholmskällan har en video där bland annat byggmästare Olle Engkvist bygger denna fastighet år 1929: Flamman-SF storbiograf.

På 1960-talet blev biografen en dansplats och idag ett gym.

Jakobsbergs Malmgård:

"Jakobsberg vid Hornstull (nuv. Hornsgatan 145). Konvalecenthem för medellösa barn över två år. Gården är flyttad till Skansen. Fotografi från år 1907."

Till vänster ser man den ursprungliga banvall som Västra Stambanan gick fram på till Södra station. Först år 1929 togs den nya sträckningen via Årstabron i bruk. Läste någonstans att träden framför malmgården ska finnas kvar på innergården till kvarteret Tången.

"Långholmsgatan 18. Östra flygeln till malmgården Jakobsberg. Byggnaden uppfördes på Skansen 1936. Här ligger nuvarande Hornstull och Långholmsgatan 40. År 1912."

Kartan från år 1909 stämmer väldigt bra med hur byggnaderna är placerade på detta fotografi. Långholmsgatan snett upp åt höger i bild och Hornsgatan snett vänster upp. Huset som syns i bakgrunden mellan husen ligger på Hornsgatan.

Mer information om Jakobsbergs Malmgård:

• Jakobsbergs Malmgård, Wikipedia

Hornsgatan:

Hornsgatan i riktning mot Slussen, Långholmsgatan korsar. Byggnaderna till höger fanns inte på 1960-talet, det var fri sikt ned mot Drakenbergsparken. På vänster sida några hus bort ligger den gamla skofabriken: Stockholms skofabrik, fasaden är omgjord men samma hus än idag. Där arbetade upp till 500 personer. På baksidan (till vänster på Hornsbruksgatan) i fastigheten huserar biblioteket idag.

"Vy över Hornsplan och Hornstull under ombyggnad med kvarteret Släggan i fonden. I bakgrunden Högalidskyrkans två torn. År 1939."

Så här såg det ut vid Hornsplan 1939, de håller på att bygga om körbanan. Liljeholmsbro nr 2 invigs inte förrän år 1954 så det är för något annat de bygger. Några större hus på Hornsgatans högra kant finns inte på den tiden. Huset framför kyrktornen ska vara Stockholms skofabrik, verksam till början av 1950-talet. Förr i tiden innan Liljeholmsbroarna byggdes var marknivån här mycket lägre och järnvägen gick längs kanten till höger. Den fanns en gångbro över järnvägen här så man kunde ta sig till den på 1890-talet nya parken. Gångbron är utritad på kartorna från år 1909 och 1913, se ovan. Ännu tidigare, 1400-1600-talet ska det ha legat en tegelfabrik där idag Drakenbergsparken är. Den leriga jorden (tidigare sjöbotten) lämpade sig bra till det.

Hornsgatans sträckning ned mot Liljeholmsviken. Här gick spårvagnen ned och svängde vid slutet av gatan höger till de gamla tullhusen under åren 1888-1915. De spårvagnarna var hästdragna, möjligen att ångdrift användes några år innan de på 1900-talet elektrifierades. Här finns en video jag gjort med gamla arkivkort från Hornsgatan: Hornsgatan i äldre tider.

Teater:

Här när biografen Flamman börjar bli klar år 1930 finns fortfarande en liten teater kvar. Jakobsbergs malmgård ligger till höger utanför bild, man ser malmgårdens träd sticka fram bakom teatern. Byggnaden till höger, det ser ut att stå "Lilla Kötthallen" på skylten.

De gula linjerna markerar hur spårvägen fram till 1915 gick ned till de gamla tullhusen. År 1915 invigdes en tillfällig träbro som kompletterade pontonbron vid tullhusen. Den träbron var tillräcklig kraftig för att klara spårvagnar och spårvägen kunde dras vidare över till Liljeholmen. Den tillfälliga träbron anslöt ungefär som de röda strecken markerar. År 1928 togs trafiken över av nya Liljeholmsbron, den västra.

Hornstulls Strand:

Hornstulls Strand i riktning mot Liljeholmsbron. Till höger nere vid vattnet är en kajplats markerad med rött. Det kan vara samma som man kan se på kort från 1900-talets början. I kant med kajplatsen låg Läderfabriken som senare blev ett Porterbränneri, kanske också en del av den senare Ligna Snickerifabrik. Markerad med gula streck ungefär hur den byggnaden låg. Vid denna kaj låg Liljeholmsbadet tidigare. Idag finns badet ett par hundra meter västerut.

"Nya Liljeholmsbron invigs. Den gamla flottbron till vänster. Till höger den nya provisoriska svängträbron som invigs. Hornstull. Till höger Ligna Snickerifabrik. År 1915."

Tveksamt om det pampiga huset vid vattnet tillhörde Ligna snickerifabrik, deras fastigheter låg längre åt höger. Men tomten som snickerifabriken låg på kan ju vara den gamla Läderfabrikens tomt. Hur byggnaden såg ut då det var ett garveri här måste studeras på gamla tavlor, 1700-tal. I ett senare skede blev byggnaden ett Porterbränneri. Här ser man tydligt fabrikens läge och den kaj som ligger framför. Lägg märke till strandens stensättning mellan bron och kajen, ser ut att vara samma som idag. Lägg också märke till spårvagnspåren på nya träbron. För första gången kunde man åka spårvagn till staden utan att behöva byta spårvagn.

I nordvästra riktningen på Hornstulls Strand gick spårvägen ned till gamla tullhusen och hade sin ändstation där. Där fick man ta en promenad över pontonbron till Liljeholmen för att fortsätta sin spårvägsfärd. Den här spårvagnslinjen startade redan år 1888 då den förlängdes från Hornskroken. Kvarteret till höger heter Sågen, på kartan från år 1913 är spårvägen utritad som om den rundar kvarteret, linjen har säkerligen haft lite olika dragningar under åren.

Panorama över Hornstulls Strand med Hornsgatan som ansluter till den i mitten.

Biografen Rio som fortfarande visar film, till höger om den låg konditoriet Petes på 1950-talet, välkänt i vår familj. De röda linjerna visar hur spårvagnspåret gick fram.

Mer information om Biografen Rio:

• Biografen Rio, Wikipedia

Bergsunds Strand:

Där Bergsunds Strand kommer ned till Liljeholmsviken låg tullhusen. Här har jag ritat ut de med ledning av Häradskartan, det kan säkert skilja några meter från dess riktiga läge. Långt tillbaka i tiden hade gatan namnet Brännkyrkagatan. Det fina vädret har lockat fram mycket folk, det är dessutom marknad längs med vattnet.

"Tullhusbyggnaden vid Hornstull sedd från Brännkyrkagatan. År 1902."

Så här såg tullhuset, eller tullhusen ut. På lite senare kort kan man se att de tagit bort portalen i mitten så att husen separerats. Till vänster om byggnaden var spårvägens ändstation fram till år 1915. Tullavgifterna avskaffades redan år 1810. Den här byggnaden hade varit trevligt att ha kvar idag, en viktig del av Stockholms historia.

Jag använder GPSn på den gamla Häradskartan för att se var portalen till tullhusen var placerad.

Ungefär här vid trappan bör tullhusets portal ha varit placerad.

"Nya Liljeholmsbron invigs. Den gamla flottbron till vänster. Till höger den nya provisoriska svängträbron som invigs. Hornstull. Till höger Ligna Snickerifabrik. År 1915."

Pontonbron till vänster var bara en av många som byggdes. Det här är den sista och den byggdes år 1890. En rolig sak som berättats om i min familj, min farfar gjorde delar av sin militärtjänstgöring i Stockholm år 1900. När de skulle marchera över denna bro fick de inte gå i takt, det skulle ha orsakat självsvängningar i bron. Alldeles till höger om pontonbron ligger något och flyter på vattnet, kan det vara en föregångare till Liljeholmsbadet ?

Ser man närmare på tullhusen ser man att portalen är borttagen här, år 1915. Antagligen för att bredda öppningen och tillåta mer trafik.

Se till höger om den nya träbron, där ligger en kaj nedanför Porterbränneriet/Läderfabriken, där låg Liljeholmsbadet från början, 1930. Ett av de mer spännande sakerna är att Ligna snickerifabrik som låg något till höger om kortet byggde den svenska paviljongen till Världsutställningen i Paris år 1899.

Mer information om Ligna snickeri:

• Ligna, Wikipedia

Strandpromenaden:

Vi går tillbaka österut och fram till Liljeholmsbroarna. Här korsade tidigare tågen Liljeholmsviken fram till år 1929.

Västra stambanans banvall är fortfarande kvar och här håller en båtklubb till idag. Längst ut på den tidigare banvallen låg tidigare en bensinmack, men idag är det en restaurang här. I bakgrunden syns Årstabron som invigdes år 1929.

Vy under den äldre av Liljeholmsbroarna, pålarna som förstärker strandkanten syns sticka upp. Vill minnas jag läste för några tiotals år sedan att det var akut att förstärka strandkanten här.

Den nya pontonen vi såg uppe från Liljeholmsbron tidigare, det ska tydligen bli en restaurang med namnet just Pontonen.

Här är den gamla kajen som jag tror tillhörde Läderfabriken eller Ligna snickerifabrik.

Där borta på andra sidan framför kommunalhuset i Liljeholmen låg på 1900-talets början en bilfabrik: Gustaf Ericssons Automobilfabrik. Det var Lars Magnus (telefon) Ericssons son Gustaf som anlade den år 1904, det gick tyvärr inte så bra och den försvann ganska snart. Ett båtvarv tror jag höll till i de lokalerna senare.

Tar åter fram Häradskartan och ställer mig så jag står mitt under där 1915 års träbro låg, en framtidsvision i denna gamla karta.

Ut mot Liljeholmsviken får jag då den här vyn. Vi tittar efter några rester av brokonstruktionen men kan inte hitta något. Bron anslöt på andra sidan rakt mot Kommunalhuset, Gamla Södertäljevägen passerade på den tiden framför det huset. Strandkantens stenbeläggning känns igen från kortet över Ligna snickerifabrik från 1915.

Bergsundsgatan:

Nu är vi färdiga med Hornstull och går vidare. Vi ska upp till Högalidsskolan och går via Bergsundsgatan till höger dit.

Rakt fram är kvarteret Bergsund. Fram till början av 1900-talet låg här Bergsunds Mekaniska Verkstad. Första delen av fabriken, ett gjuteri anlades här år 1769. En annan intressant sak, Sveriges första egna konstruerade ångmaskin byggdes här. En del av verksamheten var som båtvarv, 200 fartyg byggdes här. Ett av de senare fartygen var bogserbåten Kolbjörn byggd år 1917. På gamla fotografier kan man se hela området omgivet av ett högt plank. En föreläsare om Hornstull berättade att en del fartyg de byggde här blev så stora att de sjösattes i två delar. De transporterades genom Karl Johan Slussen och sedan svetsades delarna ihop till ett helt fartyg på ett varv i Saltsjön.

Mer information om Bergsunds Mekaniska Verkstad:

• Bergsunds Mekaniska Verkstad, Wikipedia
• Kolbjörn 1917, Wikipedia

Bergsundsgatan går i en backe upp till Lindvallsgatan. Kvarteret Bergsund till vänster och Fabriken till höger. På äldre kartor, tidigt 1800-tal dominerade Tobaksspinneriet båda kvarteren. Senare när Bergsunds Mekaniska Verkstäder expanderar minskar tobaksverksamheten.

Lindvallsgatan.

Vi viker av höger in på Lindvallsgatan och har Högalidsskolan framför oss. Här åker folk runt med sina bilar och försöker hitta lediga parkeringsplatser, men svårare än vanligt idag då det pågår en marknad i närheten.

Folkskolegatan:

Framför skolan tar vi tar vänster på Folkskolegatan och kommer ut genom den här portalen till Verkstadsgatan.

Verkstadsgatan:

Det ser ut som ett funkishus, men är troligen äldre.

Tobaksspinnargatan:

Viker av från Verkstadsgatan efter ett kvarter och kommer åter upp till Högalidsskolan via Tobakspinnargatan. Det har funnits stora tobaksodlingar här en gång tiden som fått ge namn åt denna gata.

Följer en gångväg österut som vi aldrig varit inne på tidigare. Det är som en grön oas här skyddad från Långholmsgatans kraftiga trafik.

Högalidsskolan har en pampig fasad, såsom gamla skolbyggnader hade förr i tiden. Man byggde många påkostade Folkskolepalats som man kallade dom, man måste kunna hantera alla barn som föddes. Dessutom minskade barnadödligheten kraftig vid 1890-talet. Stockholm är ju omringat av vatten och många drunkningsolyckor skedde. Det blev en annan viktig uppgift för skolan, att lära alla barn simma, den här skolan och många andra från den här tiden hade simbassäng.

På kartor från 1700 och 1800 tal kan man se att det stått en väderkvarn här, troligen tillhörande Tobaksspinneriet.

En trappa leder upp till skolgården och skolan.

Mer information om Högalids samrealskola:

• Högalids samrealskola, Wikipedia

Högalidsspången:

Jag kommer ihåg när de byggde den här gångbron i början på 1970-talet. Såg väldigt märkligt ut, de tog upp ett stort hål i gula huset till vänster och drog spången rakt igenom det. Undrar vem som blev av med sin lägenhet eller var det redan planerat så från början ?

Långholmsgatan:

Långholmsgatan i riktning norr mot Västerbron, här gick spårvagnar fram till år 1967 då vi bytte till högertrafik och spårvagnstrafiken lades ned.

Mer information om Stockholms gamla spårvägslinjer:

• Spårvagnstrafik i Stockholm, Wikipedia
• Lista över spårtrafiklinjer i Stockholm, Wikipedia
• Svenska Spårvägssälskapet, Wikipedia

Andra hållet mot Liljeholmsbron. Den svarta byggnaden till vänster är byggd på senare år.

Mer information om Högalidsspången:

• Högalidsspången, Wikipedia

Högalidskyrkan:

Efter vi fortsatt gå på gångbron genom huset och ut på andra sidan kommer vi fram till Högalidskyrkan. Det här är en filmruta ur filmen Flamman och den är från år 1930. Det ser likadant ut i stort sett idag 95 år senare.

Pålsundsgatan:

När vi lämnr parken på kyrkans område kommer vi ut vid Pålsundsgatan. Även detta en filmruta ur filmen Flamman. Spårvagn nr 3 passerar här nedför Pålsundsgatan till Heleneborgsgatan. I färghandelns butik till vänster finner man idag en liten restaurang.

 Pålsundsgatan längst upp i norr övergår i Lorensbergsgatan, där finns en trappa som vi blir nyfikna på vart den leder. Tidigare har vi alltid gått nere på Söder Mälarstrand så det här blir lite nya äventyr för oss.

Till vänster ser vi Pålsundsbron som går till ön Långholmen. Båtklubbarna här i Pålsundet är kända för alla sina vackra gamla träbåtar. En fröjd för ögat att se på.

Mer information om Pålsundsbron:

• Pålsundsbron, Wikipedia

Pålsundsparken:

Nu börjar vi följa parkvägen österut för att se vart den leder, området heter Pålsundsparken. Parken började anläggas år 1911 och blev klar först år 1932.

Det är ganska kuperat här och nu är vi snart uppe i höjd med husen igen. Husen där uppe ligger längs Heleneborgsgatan.

Här slutar Pålsundet och Riddarfjärden tar vid. På andra sidan har vi Mälarvarvet.

Det går nedför igen och framför oss ser vi ett brantare avsnitt uppför, där har de byggt trappor. Längs promenaden finns informationsskyltar uppsatta, vi kan läsa om naturens mäktiga krafter som orsakat förkastningssprickor och annat.

De här trapporna leder upp till Varvsgatan.

De här trapporna kan inte vara gamla, men det kanske fanns någon föregångare till dom.

Vi går inte ända upp till Varvsgatan utan fortsätter österut i Pålsundsparken. Här har vi kommit till en underbar utsiktsplats, det är Riddarfjärden vi har framför oss.

Karta år 1893:

En karta från år 1893 visar hur obebyggt det var på den tiden. Hornsgatan slutade vid Hornskroken. Men spårvägen letade sig fram redan år 1888 till Hornstulls tullhus. Pålsundsparken vi går i var nära obebyggd.

Nära alla husen sedan vi lämnade Långholmsgatan har varit äldre och de är vackra att titta på.

Mälarvarvet:

Här får vi än bättre vy ut över Mälarvarvet, det har anor från 1600-talet. Jag har ett svagt minne av att min pappa fick en propeller ombyggd här på 1960-talet.

Mer information om Mälarvarvet:

• Mälarvarvet, Wikipedia

Pålsundsberget:

Nu går vi ned till det vi trodde hette Nobelparken, men visar sig heta Pålsundsberget.

Här har fångar från Långholmsfängelset brutit sten, sten som användes som gatbeläggning. Området anses speciellt värdefullt som naturminne.

Mer information om Pålsundsberget och parken:

• Pålsundsberget, Wikipedia
• Pålsundsparken, Wikipedia

Heleneborgsgatan:

Vi har nu gått en ganska lång bit och börjar bli lite frusna och hungriga. Går via Eolsgatan upp till Heleneborgsgatan. Där har vi denna mäktiga stenmur. Ovanpå ligger Borgarskapets Enkehus och Gubbhus, en välgörenhetsinrättning.

Mer information om Borgerskapets gubbhus:

• Borgerskapets gubbhus, Wikipedia

Samma gata men sedd från öster och 95 år tidigare. Här syns Borgarskapets Gubbhus ligga ovanför muren.

Skinnarviksparken:

Vi tar en genväg från Heleneborgsgatan genom Skinnarviksparken. Bortåt horisonten ser vi ett nytt landmärke, tvillingtornen vid Torsgatans norra ände.

Mer mot öster har vi Stadshuset på andra sidan av Riddarfjärden. Här sätter vi oss och njuter av utsikten ett tag. Skinnarviksparkens namn kommer av att garvare som också kallades skinnare höll till här. Det här var på den tiden i utkanten av staden, här fick garvarna hålla till med sin illaluktande verksamhet.

Lundagatan:

Här vid Lundagatan lämnar vi parken och här ser det mysigt ut med ett litet Café.

Mer information om Skinnarviksparken:

• Skinnarviksparken, Wikipedia

Vi fortsätter dock vidare ned till Hornsgatan för att äta middag. En mycket trevligt dag och fast vi är infödda Stockholmare hittade vi några nya saker att titta på.