Astrofriend's homepage

www.astrofriend.eu
Share: Twitter Reddit Facebook Gmail Gmail Email
Search Astrofriend's homepage:

Valid CSS!

Alla sidor skall nu vara validerade

Information Kakor (Cookies)

Navigation

Advertisement /
Annons:

Twitter @AstrofriendLars

Follow Astrofriend

Astronomy Project News

Advertisement / Annons:

Mina vedermödor på balkongen:
2022


Innehåll:


Min Nattbok: 2022-02-26, Två nätter på piskbalkongen

I vanliga fall brukar jag testa min fotoutrustning på balkongen, men inte nu förtiden. De har satt upp byggnadsställningar runt hela huset och blockerat vår balkong. Dessbättre har jag en annan tillfällig lösning, på våra två hus i föreningen finns på vindsvåningen en piskbalkong. Den i vårt hus är uthyrd för radioantenner, men andra huset har vi tillträde till. Där har gjorts i ordning ett mysrum och man har en fantastisk utsikt därifrån, det är på nionde våningen ! De är dock inglasade men det finns ett fönster att öppna där jag kan ställa ut mitt teleskop igenom. Sedan kan jag i den inglasade rummet sitta och fotografera mina astronomiobjekt: stjärnhopar, galaxer, nebulosor och kometer. Låter bra men det är vissa problem.


Natt 1 uppe på piskbalkongen:

Dag 1 på piskbalkongen

Jag har här kommit upp på balkongen, till sista våningen finns ingen hiss. Utrustningen som numera är den lättviktsutrustning jag hållit på och byggt de sista 5 åren. Men även om den nu bara väger 30 kg så är det ju en hel del att släpa på i trapporna. Mitt mål var att bygga en utrustning som skulle väga under 20 kg, som det är nu väger den 24 kg och lådorna samt vagnen 6 kg. Senare skall motvikten på 5.2 kg bytas mot en mindre på 3 kg.


Dag 1 på piskbalkongen

Utrustningen ihopmonterad, det tog 30 minuter inklusive promenaden hit. I den blå lådan förvarar jag monteringen och den svarta är för objektiven / teleskopen. Den blå lådan skall bytas ut mot något liknande den svarta så att lådorna går att låsa fast i varandra. Allt som underlättar uppskattas ute i mörkret o kylan.


Dag 1 på piskbalkongen

På taket finns fortfarande snö kvar även fast det varit några dagar med plusgrader. Taket är delat i två delar och de lutar inåt som i ett V.


Dag 1 på piskbalkongen

Här är utsikten mot norr, här kan man stå och se på norrsken, inte för att det händer så ofta i Stockholm.


Dag 1 på piskbalkongen

Lagom till att jag monterat ihop utrustningen och skall börja fintrimma den kommer molnen in. Bara att börja packa ihop utrustningen igen och gå hem.


Natt 2 uppe på piskbalkongen:

Dag 2 på piskbalkongen

Uppe på piskbalkongen råder kyla. Även fast den är inglasad och vindtät så blir det kallt efter ett par timmar. Jag brukar ha på mig min skidoverall och en varm skinnjacka utanpå.


Dag 2 på piskbalkongen

Här vid bordet kan jag arbeta med datorn och styra kameran. Har fri sikt mot den hela tiden så jag ser att inget går fel. I natt är det 0 grader kallt och här inne kanske +5 grader. Det gör stor skillnad men efter ett par timmar stillasittande börjar man ändå frysa.

Så här set det ut när man kontrollerar utrustningen: KStars / Ekos astro controller .

För inte så länge sedan var jag med på ett webb seminar, där berättade en kille från Lappland hur han observerade på vintern. Vid -20 grader gick det bra men vid -30 blev det kallt. Man får inte vara bortskämd och klaga när man sitter här i 'värmen' !

Du kan besöka hans YouTube kanal här: Northern Panorama .


Dag 2 på piskbalkongen

Det är fortfarande klart väder och jag kan genom fönstret ställa ut monteringen. Börjar med att ställa monteringen i våg. Därefter balanserar jag de två axlarna.

Du kan läsa om mitt projekt där jag byggt denna utrustning här: Projekt HEQ5 montering .


Dag 2 på piskbalkongen

Jag gjorde inte de förkortade benen justerbara för att det skulle bli stabilare. Om jag eventuellt behöver ställa monteringen i våg så har jag gjort dessa två trappstegsformade kilar. Inte för att det behövdes men passade i varje fall på att testa detta.


Dag 2 på piskbalkongen

När balanseringen är klar börjar är nästa steg att göra den ibland krångliga polinställningen. För att monteringen med sina motorer skall kunna följa stjärnorna måste monteringens ena axel vara parallell med jordaxeln. Den pekar ungefär mot Polstjärnan. Nuförtiden har man mycket stöd från datorn hur man skall fintrimma detta men kan ändå bli lite förvirrande och tidsödande. Denna natt tog det mig 2.5 timmar, men normalt går det på 20 minuter. Jag lyckades få inriktningen så pass bra att den var 7 bågminuter från polstjärnan. Vanligen brukar det bli bättre än 1 bågminut.

Varför är det så viktigt med detta ? Jo stjärnhimlens objekt som galaxer och nebulosor är mycket ljussvaga vilket gör att man måste ta långa exponeringar. Oftast flera timmar men man delar upp det på någon minut styck. Om monteringen inte följer stjärnorna exakt så blir det rörelseoskärpa. Till sin hjälp finns en auto-guider, ett litet teleskop med kamera som låser på en stjärna och fintrimmar motorernas hastighet så att stjärnan alltid ligger på samma ställe. Oftast ger det en precision på 1 bågsekund eller bättre, en 1/3600 del av en grad.


Dag 2 på piskbalkongen

Nu äntligen kan själva fotorgraferandet börja efter 3 timmar, klockan är 12 på natten och det är fortfarande klart väder och ganska mörkt för att vara på den här platsen. Alla ljusföroreningar gör att det inte blir bättre, man brukar klassa mörkret med en skala, Bortle class 1-9, 9 är sämst och det är vad jag har här. Tar jag bilen som jag brukar göra och åker österut mot kusten kan jag hitta platser där det i en begränsad riktning ligger i Bortle class 3.

Här finns några mörka platser i Stockholmstrakten och några från sydliga Europa som jämförelse: Mörka platser .

Jag bestämmer mig för att fotografera den öppna stjärnhopen Messier 44, den ligger i sydsydväst och ca 45 grader upp från horisonten. Man brukar inte vilja fotografera under 45 grader för att reducera effekter av atmosfären. Rakt upp är kortaste vägen genom atmosfären ut i rymden.

Läs mer om den öppna stjärnhopen M44 här på Wikipedia:

Redan när jag börjar fotografera ser jag att det är något problem, bilderna blir ostabila, en rörelse (ungefär som seeing) på ca 3 bågsekunder. Jag får detta värde från auto-guiderna som är ett mått på total RMS error från guidningen. Väldigt dåligt och jag avbryter efter 30 minuter. Det kan bero på värmen som avges från huset, ja ni vet hur man kan se luften darra ovanför varma föremål. Det kan också bero på att taket är ostabilt, det är en träkonstruktion. Eller så var det något tekniskt med utrustningen. Om det går att få till en bild av det jag tog så lägger jag upp den här så småningom.


Här är bilden på Messier 44:

Messier 44 with Pentax 645 300mm ED lens

Blev bättre än vad jag förväntade mig. En stor grupp av stjärnor koncentrerade i mitten av bilden, det är en diameter på ca 1.5 grader. Månens vinkeldiameter är som jämförelse 0.5 grader. Mer detaljer här om stjärnhopen: Messier 44 . Där finns även en bild där alla mindre objekt är markerade och med namn.

Denna gång använde jag en platta för att styra utrustningen från, den drar betydligt mindre ström och är lättare att ta med sig relativt en laptop. Batterierna klarar hela natten kunde jag konstatera men skärmen med pekfunktionen blev väldigt trög när den blev kall (+5 grader C).

/Lars

Go Back to content

Go Back

Advertisement / Annons: